Taktegel & Tegelstämplar 1550 – 1850
1527, i samband med Västerås riksdag, genomdriver Gustaf Vasa Västerås recess och förstatligar därmed Uppsala katolska kyrkoprovins och inleder reformationen i Sverige. Trots de övergångsregler som tillåter de katolska klostren att driva vidare sin verksamhet avfolkas klostren snabbt och med bröderna och systrarna försvinner även taktegelproduktionen från Sverige, en bieffekt av reformationen som Gustaf Eriksson Vasa med all säkerhet knappast avsåg. För så var det, före 1527 stod klostren för majoriteten av produktionen av taktegel i Sverige, en produktion som effektivt slogs i spillror genom Västerås recess. Det här kom att leda till att Sverige under nästan två hundra år fick importera majoriteten av det taktegel som behövdes från Nederländerna och Schleswig-Holstein. I skriften ”Taktegel – Tegeltak” från Riksantikvarieämbetet 1986, menar Olof Antell att merparten av allt taktegel som användes i Sverige under senare delen av 1500-talet samt under 1600 talet gick som ballast med fartyg till Stockholm. Den här importen innebar att det munk- och nunnetegel som tidigare lagts på de svenska husen nu byttes ut mot en helt ny typ av tegel, det så kallade vingteglet, eller det holländska teglet som nu blivit populärt på kontinenten. Och spridningen av detta importerade tegel i Sverige kan man faktiskt följa genom att studera teglets stämplar.
Taktegelstämplar är fortfarande något av en vit fläck på den historiska kartan. Långt ifrån alla stämplar är identifierade och det finns fortfarande mycket att forska i för den hugade. Inte allt gammalt handslaget tegel är stämplat, men mycket är det och när det är stämplat så sitter stämpeln i princip alltid på upphängningsklacken och består av ett bomärke eller en eller flera bokstäver som i de flesta fall säger något om teglets tillverkare. Stämpling av tegel började redan under antiken och man tror att stämplarna från allra första början innehöll en rent intern information för tegelbruket eller markägaren där leran togs och att stämpeln möjligen någon gång senare i historien fått en transformerad betydelse som något av en kvalitetsgaranti. Men det är också möjligt att stämplarna på tegel haft en funktion som tullmärkning. De antika stämplarna är små rektanglar cirka 5 x 2 cm med latinska inskrifter. Med tiden blir de mer rundade och inskriptionerna längre. Exakt varför teglet stämplades vet vi alltså inte, men vi vet att det romerska bruket att stämpla tegel togs upp i Tyskland under medeltiden. De tyska tegelstämplarna är oftast utformade som symboler som till exempel S:t Petris nyckel, en sex-uddig sjärna, en blomma eller ett hjärta.
Först någon gång på 1700-talet börjar en svensk produktion av taktegel åter göra sig gällande gentemot importen från Tyskland och Nederländerna, nu i form av en gårdsproduktion kopplad till de större godsen. En bidragande faktor till den ökande slagningen av tegel i Sverige under 1700-talet var de många förordningar och skattelättnader som myndigheterna utfärdade för dem som byggde sina hus i sten. Detta för att motverka den stora brandfaran i städerna. Tegeltillverkningen på de stora gårdarna startar främst för att betjäna gårdens eget behov av tegel, men många gårdstegelbruk växer under 1700-talet för att möta den allt större efterfrågan och påbörjar även tillverkning för avsalu. Det är nu främst vingtegel som också produceras i Sverige. Även den svenska produktionen av tegel kan följas via tegelstämplarna där varje tegelbruk hade sin egen stämpel, vilka oftast bestod av enskilda bokstäver eller bokstavskombinationer.
Gårdstegelbrukens betydelse kom att öka ytterligare vid mitten av 1800-talet då man inom jordbruket började införa nya dräneringstekniker och kulvertera diken och vattendrag. Till detta behövdes tegelrör. Gårdstegelbruken växte med tegelrörsproduktionen och även produktionen av taktegel kom därmed att växa. Tegelbruken blev inte bara större utan även produktionsmetoderna och teglets utformning kom att förändras i och med industrialiseringen under 1800-talets andra halva. Allt taktegel fram till cirka 1840 var handslaget, det vill säga leran ältades för hand, kavlades ut till en platta, skars till med hjälp an en tillskärningsram och lades över en kupad form där den fick torka innan den brändes.
Någon gång under 1800-talets första halva uppfanns strängpressningen som först fick sitt genomslag vid tillverkning av tegelsten. Vid användning av denna metod pressas leran genom ett munstycke till rätt form och skärs av med en ståltråd. Strängpressat tegel har använts i Skåne åtminstone sedan 1830-talet och relativt snabbt insåg tegelbruken att även taktegel kunde produceras på detta sätt. Strängpressning är fortfarande den tillverkningsmetod som används vid tillverkning av de enklare standardpannor vi har idag.
Maskinellt formpressat tegel introducerades först i slutet av 1800-talet och kom att innebära en revolution i möjligheten att tillverka varianter med mycket avancerade falsar och former. Vid 1900-talets början tillverkades både falsat och ofalsat tegel vid ett hundratal olika bruk i Sverige och antalet taktegelformer var nästan lika många som antalet tegelbruk. I detta samband kan det vara intressant att nämna att det tvåkupiga vingteglet blev populärt just i samband med formpressningens uppkomst i slutet av 1800-talet och det tvåkupiga teglet därför har precis samma historiska hävd som enkupigt formpressat eller strängpressat tegel. Det tvåkupiga teglet kom att bli det mest spridda takteglet i Sverige under första halvan av 1900-talet. Både de strängpressade och formpressade pannorna är oftast stämplade på undersidan av pannan.
Som tidigare nämnt saknas det fortfarande mycket kunskap om de olika tegelstämplar som använts genom historien. Om inte annat är sådan kunskap inte särskilt lätttillgänglig. För att dra mitt strå till kunskapsstacken följer därför nedan en lista på taktegelstämplar. Denna lista gör inte anspråk på fullständighet eller absolut korrekthet utan är en samling av stämplar jag träffat på tillsammans med korta kommentarer som reflekterar min nuvarande kunskap om dem. Någon komplett lista är bara att glömma att jag ska kunna åstadkomma. Vid sekelskiftet 1900 fanns cirka 500 tegelbruk i Sverige. Bara i Kalmar län har det under historien funnits över 130 tegelbruk och i Skåne lär de vara så många att de knappt går att räkna. Däremot är det sorgligt att det är så svårt att hitta några ledtrådar till tegelstämplar på internet, varför jag tänker att jag lägger ut det lilla jag vet så kanske vi kan komplettera tillsammans allt eftersom vi får ny kunskap. Vänligen observera att kommentaren ”Okänd stämpel” inte nödvändigtvis innebär att stämpeln är helt okänd utan endast att den är okänd för mig.
AA, Okänd stämpel
Aby, Åby tegelbruk, Kalmar, Kalmar län
AF, Möjligen Annefors tegelbruk i Fröjered, Tidaholm
ALMVIK, Almvik tegelbruk, Törnsfall socken, Kalmar län. 1876 – 1900. 1901 – 1971 maskinslagning.
AR, Okänd stämpel
AWK, Kalkuddens Tegelbruk, Mariefred socken, Södermanland, 1795 – 1848 (Anders von Wahrendorf Kalkudden)
B, Berga tegelbruk i Åker
B, Biby tegelbruk, Eskilstuna, Södermanland, slutet av 1700-tal till slutet av 1800-tal.
BBNI, Okänd stämpel
BBNII, Okänd stämpel
B:B:NV, Okänd stämpel
BH, Bernshammars herrgårds tegelbruk, Västmanland.
BIÖRNÖ, Björnö tegelbruk, Åby socken, Kalmar län, Mitten av 1700-talet till ca 1864.
Blomma, Okänd stämpel, troligen tysk
BO, Bo gård, Dörby socken, Kalmar län, Okänd tid till 1890-tal.
BP, Barkestorps tegelbruk, Dörby socken, Kalmar län, 1753 – 1900.
BTP, Bruatorp tegelbruk, Söderåkra socken, Kalmar Län, 1700-tal och 1800-tal
C, Okänd stämpel (Möjligen ofullbordad ring eller hästsko)
CB, Stjärnholm, Nyköping Södermanland 1735 – slutet av 1800-tal
C:L, Christinelund tegelbruk, Kalmar, Kalmar län. Tegelbrukets sista säsong var troligen 1912.
CLUND, Christinelund tegelbruk, Arby socken, Kalmar län. Tegelbrukets sista säsong var troligen 1912.
CO, Okänd stämpel
DDK, Kalkuddens tegelbruk, Mariefred socken, Södermanland 1770-tal – 1795. (Didrik Duwall Kalkudden)
D:O:I, Okänd stämpel
D:O:II, Okänd stämpel
(D)ÖNEF, Dönefors tegelbruk, Älghult socken, Kronoberg, Småland
E, Ekensholms tegelbruk, Flen vid gården Ökna, Södermanland, 1815 – 1889
E II, Okänd stämpel
EES, Okänd stämpel
EH, Elghammars tegelbruk, Gnesta Södermanland, tidigt till sent 1800-tal
EK, Okänd stämpel
EKE, Eke & Ekestorp tegelbruk, Söderåkra socken, Kalmar län. Tidiga pannor stämplades EKE. Lades ned 1910.
EKT, Ekestorp tegelbruk, Söderåkra socken, Kalmar län. Lades ned 1910.
EKTP, Ekestorp tegelbruk, Söderåkra socken, Kalmar län. Lades ned 1910.
EL, Erikslunds tegelbruk, Trosa, Södermanland ca 1800 – 1870 (EL i relief)
EN, Stigslunds tegelbruk/Testebo tegelbruk, Gävle, Gästrikland 1721 – 1895
F, Okänd stämpel (F i serif, som et S med F utväxt)
FRT, Tista Herrgård, Bärbo 1738 – 1800 (Fredrik Rosenhane Tista)
G, Gagersrum tegelbruk, Törnsfall socken, Kalmar län. Produktionen upphörde kring 1900.
GB, Grundsdals tegelbruk, Gnesta, Södermanland, slutet av 1800-tal – 1910.
Gustafsberg, Gustafsbergs bruk, 1815 – 1930
GÄDDEGLO 1.6., Gäddeglo tegelbruk, törnsfall socken, Kalmar län. 1905 – 1958.
H utskjutande, Hultrum Tegelbruk, Jönköping, Kalmar Län
H indenterad, Okänd stämpel
HG, Okänd stämpel
Hjärta med H, Gross Wesenberg, Lübeck, 1700-tal
Hjärta med måne, Gross Wesenberg, Lübeck
Hjärta med stjärna, Gross Wesenberg, Lübeck
HL, Okänd stämpel
Hm, Helgerum tegelbruk, Västrum socken, Västervik, Kalmar län. Från slutet av 1500-tal.
HM 1.6, Hammar tegelbruk, Gamleby socken, Kalmar län. 1909 – 1959.
HT, Herrstorps tegelbruk, Mönsterås socken, Kalmar län.Slutet av 1700-tal – 1946. (Maskintillverkat murtegel produceras fram till 1966.
HT, Okänd stämpel
HYCKLINGE HULTS TEGELBRUK, Hults tegelbruk, Hycklinge socken, Östergötland
Hästsko eller ofullständig ring, Okänd stämpel
IF, Frövi tegelbruk, Kalmar, Kalmar län
IHL, Okänd stämpel
IP.K. Okänd stämpel
ITP Ilingetorp tegelbruk, Torsås socken, Kalmar län. Nedlagt i slutet av 1800-talet.
J, Julita gård, Katrineholm, Södermanland, 1200 – 1931
JHF, Okänd stämpel
JJ, Okänd stämpel
JOSEFDALS TEGELBRUK 1957, Josefdals tegelbruk, Sala socken, Västmanland
K, Kalkuddens tegelbruk, Mariefred, Södermanland, 1751 – 1770
KKTB, Köpings Kyrka Tegelbruk, Köping, Västmanland, 1600-tal – 1913.
KROKA, Kroka tegelbruk, Söderåkra socken, Kalmar län. 1851 – 1908.
KT, Kaggetorp tegelbruk, Ålem socken, Kalmar län. Ca 1850 – 1895.
KY, Kölby tegelbruk, Ljungby socken, Kalmar Län. Troligen ca 1870 – 1930.
L, Okänd stämpel
LBS, Stigslunds tegelbruk/Testebo tegelbruk, Gävle, Gästrikland 1721 – 1895
LE, Stigslunds tegelbruk/Testebo tegelbruk, Gävle, Gästrikland 1721 – 1895
LL. Okänd stämpel
L.L Okänd stämpel
LLR, Stigslunds tegelbruk/Testebo tegelbruk, Gävle, Gästrikland 1721 – 1895
M, Transäters Tegelbruk/Öster Malma, Nyköping, Södermanland ca 1800 – 1890-tal
MAIMA, Transäters Tegelbruk/Öster Malma, Nyköping, Södermanland ca 1800 – 1890-tal
ME, Okänd stämpel
N, Troligen Nygärde tegelbruk, Dörby socken, Kalmar län. 1899 – 1953.
No 1 2/3 Stigslund tegelbruk, Gävle, Gästrikland
NYGÄRDE KALMAR, Nygärde tegelbruk, Dörby socken, Kalmar län. 1899 – 1953.
NYGÄRDE. KALMAR, Nygärde tegelbruk, Dörby socken, Kalmar län. 1899 – 1953.
OT, Ödingstorp tegelbruk, Ryssby socken, Åsarna, Kalmar län. Före 1854 – 1911.
P, Stigslunds tegelbruk/Testebo tegelbruk, Gävle, Gästrikland 1721 – 1895 (Spegelvänt P)
PBD, Påboda tegelbruk
PND, Stigslunds tegelbruk/Testebo tegelbruk, Gävle, Gästrikland 1721 – 1895
PS, Okänd stämpel
PT, Perstorps tegelbruk, Dörby socken, Kalmar Län
P:TP, Perstorps tegelbruk, Kalmar, Kalmar Län
R:B, Ragnhildsborgs tegelbruk, Östertälje socken, Södermanland, 1775 – 1930
RB, Ragnhildsborgs tegelbruk, Östertälje socken, Södermanland, 1775 – 1930
RB, Rinkaby tegelbruk, Hossmo socken, Kalmar län. Före 1890.
RH, Ramshults tegelbruk, Fliseryd socken, Kalmar län
RP, Okänd stämpel
R.S, Sörby Säteri, Mitten av 1800-tal (Rosander Sörby)
R=S., Sörby Säteri, Mitten av 1800-tal (Rosander Sörby)
S, Skringles tegelbruk, Flen, Södermanland, tidigt 1800-tal till tidigt 1900-tal. (Snett S i relief)
SB, Okänd stämpel
Sexuddig stjärna; Lübeck 1700-tal, Möjligen Gross Wesenberg
SKANDIA BOCKARA, Bockara takpannefabrik, Döderhult socken, Kalmar län
SL, troligen Sloalycke tegelbruk, Torsås socken, Kalmar län. Lades ned 1915.
SKOTTSMÖLLAN HALMSTAD, slottsmöllan tegelbruk, Hamlstad, Halland
SP i nyckel, S:t Petri tegelbruk, Lûbeck 1646 – 1759 (SP I nyckel, men även molnsymbol och Z)
SS, Slagsta tegelbruk, Botkyrka Södermanland 1600-tal – 1914. Stämpeln finns i olika varianter, rättvänd, spegelvänd eller med ett rättvänt och ett spegelvänt S.
S.S, Sörby Säteri, ca 1880 – 1910 (Santesson Sörby)
STB, Sörby Säteri, Gnesta, Södermanland. 1765 – 1907
T, Okänd stämpel
TL, Gärdesta tegelbruk, Nyköping, Södermanland ca 1850 – 1910
TO, Okänd stämpel
Tvehövdad örn, Ratsziegelei, Lübeck
TÖ, Okänd stämpel
Veberöd, Veberöd tegelbruk, Lund, Skåne, 1800-talets andra halva – 1972
Vapensköld delad, Bauhof-Ziegelei, Lübeck
VITTINGE TEGELBRUK, Vittinge tegelbruk, Vittinge socken, Uppland
VITTINGE TEGELBRUK AB P4, Vittinge tegelbruk, Vittinge socken, Uppland
VITTINGE TEGELBRUK AB P2, Vittinge tegelbruk, Vittinge socken, Uppland
VTA, Okänd stämpel
WB, Okänd stämpel
WE, Veberöd tegelbruk, Lund, Skåne, 1800-talets andra halva – 1972
WE-BE, Veberöd tegelbruk, Lund, Skåne, 1800-talets andra halva – 1972
Weberöd, Veberöd tegelbruk, Lund, Skåne, 1800-talets andra halva – 1972
WHL, Okänd stämpel
WNS, Värnanäs, Halltorps socken, Kalmar Län, 1770 – 1912
WNS (Spegelvänt N), Värnanäs, Halltorps socken, Kalmar Län, 1770 – 1912
WNS (Samtliga bokstäver spegelvända), Värnanäs, Halltorps socken, Kalmar Län, 1770 – 1912
WTBO, Vinterbo tegelbruk, Halltorp socken, Vinterbo, Kalmar län. Ca 1850 – 1890.
XT*, Troligen okänt skånskt tegelbruk
ÅbY, Åby tegelbruk, Fliseryd socken, Kalmar län
Ä, Äs säteris bruk, Katrineholm, Södermanland. Från början till slutet av 1800-talet
ählö, Älö tegelbruk, Södra Vi socken, Kalmar län. Ca 1875 – 1945.
Ö, Ökna tegelbruk, Katrineholm, Södermanland (Liggande Ö antingen höger eller vänster.)
Ö, Okänd stämpel, Möjligen Ökna tegelbruk, Katrineholm, Södermanland, (Stående Ö)