Takbyte del 2 – Att bygga en homeja

Posted On juni 20, 2023

Homeja är ett skånskt dialektord som någon gång i historien plockats upp från tyskans ”hogemeide” som från början betyder ett utbyggt fönster eller dörr på en lada genom vilken man kan lasta in hö. Eller andra saker med för den delen. Med tiden har betydelsen av homeja i princip blivit synonym med en halvrund takkupa med lunettfönster. Åtminstone i Skåne. Det här är en vanlig arkitektonisk detalj på de skånska husen vilken går tillbaka åtminstonde till 1700-talet, men säkert längre. Den ursprungliga öppningen – fönstret eller porten – har med all sannolikhet från början inte varit halvrund utan fyrkantig, men lunettfönstret är ett klassicistiskt uttryck som introducerades någon gång i mitten av 1700-talet. 

På 17- och 1800-talets bostadshus var homejans placering oftast i takskägget vilket underlättade inlastning av hö och annat material på de långa skånska loften. Under 18- och 1900-talet har placeringen sedan gjorts allt högre upp på taken i takt med att råvindarna på skånelängorna inretts och tagits i anspråk som sovrum och kammare. Den här förändringen började under slutet av 1800-talet då de växande barnkullarna ökade behovet av sommarrum på vindarna. När den varma årstiden kom flyttade man gärna ut ur den trånga stugan och spred ut sig för att under en kort sommar få möjlighet till lite enskildhet.

Precis som 1800-talets bönder med sina växande barnkullar så står även vi inför att kasta ut våra barn på vinden. Och vad kan då passa bättre än att ansluta till traditionen och bygga ljusinsläpp genom en alldeles nytillverkad liten homeja? Att bygga en homeja kan göras precis hur komplicerat som helst. Man kan ägna veckor åt att leta krokväxt trä eller löta, hyvla, limma, skruva, tvinga, svära och ha huvudvärk över en konstruktion som till syvende och sidst över huvudtaget inte kommer synas bakom isoleringen. Vi har därför bestämt att sådan huvudvärk är förbehållet snickerier som syns när allt väl är klart. Som lunettfönsterkarmar till exempel. Men dolda konstruktioner som ingen människa någonsin kommer se finns det faktiskt enklare lösningar för idag. Lösningar som faktiskt vem som helst som äger en sticksåg kan göra på egen hand.

Hemligheten med att bygga en enkel homeja heter 30 mm plyfa. Vårt sätt att bygga är enkelt. Sedan några månader tillbaka har vi redan ett nysnickrat lunettfönster stående i verkstan som är vigt till just den här kupan. Med hjälp av fönstret måttar vi en mall vars innerdiameter görs en centimeter längre än fönstrets ytterkarm, detta för att ge utrymme för drev mellan homeja och fönster. Från innerdiametern måttar vi en ny halvcirkel 120 millimeter utanför, exakt den tjocklek vi bestämt att isoleringen skall vara. Vi ritsar plyfan och sågar ut den första halvmånen som fönstret kommer fästas i. Eller ritsar förresten? Det gör vi inte alls, vi ritar med en passare med blyertsspets.

120 mm tänker du nu? Det var inte mycket till isolering? Och det har du rätt i. Men då kan jag berätta att på den första ritningen vi gjorde var isoleringen betydligt tjockare vilket resulterade i ett pyttelitet fönster dolt i enormt tjocka väggar. Det såg inte klokt ut. Man får tänka på att ju större fönstret är, desto tjockare isolering klarar kupan av utan att tappa proportionerna. Med vårt relativt lilla fönster med bas på 1 meter och höjd på en halv, klarar inte kupan av någon särskilt tjock isolering utan att se muterad ut. Ritningen åkte i papperskorgen och isoleringen drogs ned till 120. Förutom det faktum att proportionerna blev helt galna med en tjock isolering så har Saltarvet sedan tidigare en takkupa med en mycket nätt karm på straxt under 10 centimeter, varför vi vill att den nya homejan skall ansluta i samma stil. Och herregud, vi bor ju ändå på Skånes västkust. Här har väl inte temperaturen fallit under nollan de senaste tio åren? Jag inser att det här låter övermaga självsäkert, varför det kan vara på sin plats att nämna att jag nog haft några sömnlösa nätter över det här beslutet. Men till slut har stil ändå fått trumfa över funktion. 

Det klurigaste i byggandet av en homeja är att avgöra vilken vinkel mellan tak och fönster som kommer att bli vackrast. Här finns det egentligen inget rätt eller fel utan är framförallt en fråga om personlig smak. Den klassiska stråtäkta homejan har ett mycket brant takfall eftersom det krävs för att få en god vattenavrinning från stråtaket. På dessa går homejans takfall inte sällan hela vägen upp till nocken. Under plåt eller papp kan man dock välja nästan vilken vinkel man vill. Efter lite mallande med en regel mellan taket och vårt sågade spant faller vi för en lutning på mellan 20 och 25 grader. För att säkerställa att höjden på taket blir bra både utifrån och inifrån sågar vi upp ett litet titthål med hålsågen inifrån vinden. Sedan är det bara att kompromissa mellan vad som ser vackrast ut utifrån och ger bäst utsikt inifrån. När kupan sitter rätt i höjd mäter vi in att den hamnar centrerad över dörrarna på bottenvåningen.  Därefter är det bara att tillfälligt fästa spantet och regeln i taket och tillverka ett ytterligare spant som vi sätter halvvägs mellan tak och första spant. Regeln fungerar nu som mall för att kapa det andra spantet i rätt höjd. Kika på bilden ovan tagen inifrån så förstår ni direkt hur konstruktionen är gjord. ”No games, just sports!”

Har man kommit så här långt är det svåra egentligen gjort. Spanten fästs direkt i taket med spik och kläs utifrån med råspont som också spikas direkt i taket samt i spanten. Att dubblera eller till och med tripplera det yttersta spantet är en god idé eftersom det på det sättet blir mer material att fästa karmskruvarna i när fönstret väl skall sättas in. Limma i så fall och dra ihop spanten med tving. Jag drar i några extra skruvar också för att säkert veta att de håller ihop. Dubblerar man inte det yttersta spantet på det här sättet blir risken att man måste klä det med en bredare plåt och sedan fästa fönstret med byggskum, vilket är en sorgligare lösning. När kupan är täckt med råspont tätar vi fönstret med lindrev, lägger papp och är noggranna med att täta alla skarvar. Eftersom vår homeja blir plåtklädd skickar vi måtten till plåtslagaren som skär och förbockar plåt innan alltihop falsas ihop på plats.

På homejans insida sätter vi 120 mm Hunton träfiberisolering, ångbroms och sedan ett ytskikt av råspont. Här kan man ju använda vilket material man vill som ytbeklädnad. Vill du ha pärlspont, plywood eller fasspont så fungerar ju det förstås alldeles utmärkt. En råspont eller plywood kan förstås också kläs med papp. Längs kanten mellan fönstret och slätsponten kommer vi sätta en tunn smyglist för att täcka skarven och jämna ut oregelbundenheterna. Sedan kommer kattvinden gå i liv med fönstrets bas.

Bra att tänka på när man klär insidan av kupan med panel är att låta panelvirket gå hela vägen ut till innertakets insida och kapas i liv med detta. Då blir det lätt att såga till lister för att täcka skarvarna mellan innertak och homejans panel eftersom de sätts på innertakssida och bara behöver böjas i en dimension. Blir homejans panel för kort måste man utföra konsstycket att tillverka lister som är böjda i två dimensioner för att sätta på insidan av homejans öppning mot innertaket, något som inte är helt snutet ur näsan ens för lite styvare snickare.