Nydala kloster

Det första klostret i Sverige, Vreta kloster i Östergötland, som grundades kring år 1100, var troligen ett benediktinskt nunnekloster. Benediktiner kallas de munkar och nunnor som följer Benedikt av Nursias klosterregel som fastställdes redan år 529 och det är denna klosterorden vi till stor del har att tacka för att många av antikens vetenskapliga verk och texter kom att överleva medeltiden i skydd av klostrens stenmurar. Det här gör förstås att benediktinorden bland medeltidshistoriker på kontinenten anses vara något av klosterordnarnas superhjälte fram till högmedeltiden. Så hade eventuellt även kunnat vara i Sverige om det inte varit så att klosterväsendet  kom mycket senare till Norden och att benediktinorden vid den tiden redan korrumperats in i sedeslöshet och kulturell fattigdom av världsliga vasallskap och biskoplig exemtion. Åtminstone var det så ett antal benediktinermunkar under ledning av Robert av Molesmes uppfattade saken när de år 1098 bestämde sig för att grunda en helt ny klosterorden – cistercienserorden – i ett försök att återgå till Sankt Benedikts stränga klosterregel under devisen ”ora et labora” – bed och arbeta.

Det första klostret grundade cistercienserbröderna i Citeaux, vars latiniserade namn är Cistercium från vilket den här klosterorden förstås fått sitt namn. Efter en knackig inledning för den nya orden kom den karismatiska Bernhard av Clairvaux genom sitt klosterinträde 1113 att svänga pendeln för cistercienserbröderna. Redan 1115 fick Bernhard uppgift att anlägga ett nytt kloster i Clairvaux och det sägs att Bernhard redan inom ett par år började skicka ut sina bröder att anlägga nya dotterkloster runt om i Europa. Två av dessa, Alvastra och Nydala, kom att grundas samma år 1143 i Sverige och de är därmed Sveriges äldsta cisterciencerkloster om man inte räknar Clara Sylua i Skåne  som grundades 1138. Och det är klart att det inte räknas, för Skåne tillhörde på den tiden Danmark och hade alla skånska kloster räknats som svenska så hade heller inte Vreta kloster varit Sveriges äldsta kloster utan den positionen hade innehafts av Augustinerklostret Dalby som grundades 1066, samma år som slaget vid Hastings. Från Nydala och Alvastra kloster skulle munkar skickas vidare ut på den svenska landsbygden för att grunda nya cisterciencerkloster på med tiden så många som 14 geografiska platser i det dåvarande Sverige. I Sverige är det med andra ord Cistercienserorden som blir den kulturbärande klosterorden framför andra. Under 1100-talet grundas inga andra kloster än cistercienserkloster i Sverige och de två sedan tidigare benediktinska klostren Vreta och Askeby konverteras till cisterciencerkloster. Det är först under 1200-talet som cisterciencerorden får någon större konkurrens i Sverige av de franciskanska- och dominikanska tiggarordnarna vilka till skillnad från cistercienserna inte var bundna vid det så kallade stabilitas löftet, det vill säga att deras bröder på livstid skulle stanna i klostret. Genom sin större rörlighet kunde tiggarordnarna bättre möta den begynnande urbanisering som sker under senmedeltiden och på sikt bli ett viktigt inslag i Europas tidiga universitet lärosäten.

Men där är vi ännu inte, utan nu är vi på Nydala kloster kanske några decennier efter att kyrkan börjat uppföras 1143. Jag släpar runt min 13-åring mellan kolonnetter, korfönster och kvaderhuggen gneis och pekar på mejselspår, en sprucken piscina och några trekopplade fönster. 13-åringen går artigt med och lyssnar. Så är det när man är barn till bebyggelsehistoriker, då får man sonika finna sig i att se vartenda cisterciencerkloster i Sverige. Ibland mer än en gång. Oavsett om man vill eller inte. Men så får man också lära sig att koret i Nydala med sina rundbågade tregruppfönster åtskilda av kolonnetter med tärningskapitäl och de ovanliggande rundfönstren är typiska för den cistercienciska romaniken. Man får också veta att ovanför rundfönstren sitter ett rosettfönster vilket gör Nydalas kor ovanligt dekorerat för att vara en svensk klosterkyrka. Faktum är att det gäller för att vara vilken cistercienserkyrka som helst eftersom cistercienserna gjorde en poäng av att enkelheten i klosterlivet skulle avspeglas i dess arkitektur. Kanske har man i Nydala ändå försökt förhärliga koret något inte bara till guds ära, utan även som en homage till Clairvaux. Om inte annat får man nog anse att namnet Nydala, den nya dalen, är en direkt anspelning på Clairvaux vilket betyder den klara dalen. ”Clara Vallis och Nova Vallis”, mumlar trettonåringen. Just så.

Tregruppfönstren återkommer i den norra korsarmen, men här utan kolonnetter. Gruppen är heller inte urpsrunglig utan upptagen under 1890-talet. Koret och långhusets östra del är byggt i kvaderhuggen gneis och att hugga så hård sten tar tid och är inte minst dyrt, vilket gör att man efter tid övergår till att färdigställa resten av kyrkan med tuktad marksten och tegel. Trots den knapra begynnelsen som i mycket beror på den avlägsna placeringen av klostret i Smålands skogar ökar donationerna av mark och silver till klostret efter att kyrkan invigdes av den påvlige legaten Guido år 1266 och vid reformationen var Nydala det cistercienserkloster som betalade mest skatt till kronan.

Vid Västerås recess 1527 drogs klostrets alla egendomar in till kronan och klostret upplöstes redan 1529. I samband med det nordiska sjuårskriget 1568 bränns klostret av danska trupper. I slutet av 1600-talet uppfördes en ny västvägg och koret och korsarmarna fick bilda en ny kyrka i Nydala socken som står färdig 1688. Kyrktornet i trä tillkommer 1704.

Norra tvärskeppet med prediksstol i pompös karolinsk barock. Ett veritabelt hån gentemot den avskalade medeltida cistercienserarkitekturen
Etiketter:,

Lägg till en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *