Fönsterterminologi och fönstertermer

Vad heter delarna på ett fönster? Här förklarar vi kortfattat benämningarna på fönstrets olika delar

Det här är ett sexdelat fönster, det kanske allra vanligaste fönstret på mindre hus byggda före modernismen. Att det är sexdelat betyder att glaset genomgående bryts av spröjs och bågar i sex separata glasrutor. Spröjsen är i det här fallet liggande, men spröjs kan även vara stående. Har fönstret både stående och liggande spröjs blir glasen oftast mycket små och fönstret kallas då för småspröjsat.

Fönstret har två så kallade luft, vilket innebär att det består av två öppningsbara ytterbågar. Det är i bågarna som glasen är monterade. Äldre fönster har endast en båge i varje luft. Fönstret kallas då för englasfönster eftersom det i bågen sitter endast ett ”lager” glas. Moderna fönster har däremot två eller fler lager glas. Fönstret kallas då tvåglasfönster eller treglasfönster. Fönstren har då oftast två bågar i varje luft som sitter ihop med gångjärn och lås. När fönstret är är konstruerat på det sättet kallas fönstret för kopplat. Gamla fönster är okopplade med fristående inner- och ytterbågar. Innerbågen togs då bort under sommarhalvåret och sattes tillbaka till vintern.

Fönster har under historien haft många olika utseenden, vilket ni kan läsa mer om i artikeln Fönster – En översikt 1600-1950. Nedan hittar ni dock ett exempel på ett så kallat korspostfönster, ett mycket vanligt fönster decennierna kring sekelskiftet 1900. Fönstret delas här in i fyra luft av en mittpost och en tvärpost.

På trähus har fönstret nästan alltid en ram av brädor kring sig, vilka kallas för foder. I stenhus är fönsteromfattningen istället teglad eller putsade men kan istället ha en så kallad kornisch över fönstret.

Korspostfönster med mittpost och tvärpost och fyra luft.
Fönsterfoder, även kallat brädfodring eller fönsteromfattning.
Etiketter:

Lägg till en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *