Att renovera är i princip alltid billigare än att låta tillverka och sätta in nya fönster. Inte heller att byta ut gamla fönster mot nya med lågemissionsglas är alltid en särskilt god ekonomisk affär. Mängden energi som en byggnad förlorar genom fönstren är nämligen oftast mycket mindre än man skulle kunna tro. Av ett genomsnittligt svenskt småhushålls totala energiförluster står fönstren endast för ca 20%. Endast sett till värmeförluster kan denna del beräknas uppgå till 35%.[1] Är byggnaden äldre minskar dock fönstrens del då ett större energiläckage förväntas ske genom tak och golv.
Att beräkna den ekonomiska vinsten eller förlusten av ett fönsterbyte är emellertid svårt att göra på ett allmängiltigt plan. Kalkylen kommer att se olika ut beroende på husets storlek, värmesystem, mängd och typ av glas, inomhustemperatur samt den geografisk platsens klimat och elens kostnad. Kostnadskalkylen beror dessutom på om arbetet för renovering skall lejas bort eller om fastighetsägaren själv ombesörjer löpande underhåll. För att kunna förstå kostnaden för ett byte behöver man alltså göra ett antal antaganden. Nedan beräkning kommer därför förutsätta en mindre tvåplansvilla byggd 1930 med kopplade 1+1 fönster till en total yta av 16,8 kvadratmeter, vilket motsvaras av 14 stycken 2-luftsfönster med en bågdimension på ca 500 x 1200 mm. Byggnaden förutsätts vidare vara förlagd i Mälardalen och bytet sker från kopplade spröjslösa 2-lufts originalfönster i trä till nya träfönster med modern energiprestanda.
Värmeläckage genom byggnadskonstruktioner mäts i vad som kallas U-värde eller värmegenomgångskoefficient. När 1 Watt passerar genom 1 kvadratmeter vid 1 grads temperaturskillnad är U-värdet 1,0 W/(m²·K), Watt per kvadratmeter och Kelvin. Kelvin är en temperaturskala där 0 är förlagd till den absoluta nollpunkten (-273,15°C), men skalstegen är lika stora som i Celsiusskalan. Ju lägre siffran på U-värdet är, desto mindre är energiläckaget.
Englasfönster med lösa innanfönster och äldre kopplade träfönster har generellt U-värden någonstans i spannet mellan 2 och 3,5 W/(m²·K) beroende på modell och huruvida fönstret är renoverat eller ej. I den här uträkningen kommer vi att förutsätta att fönstret är renoverat för att kunna förstå skillnaden i värmeekonomi mellan att renovera originalfönster och byta. U-värdet vi använder är 2,28 W/(m²·K) vilket är uppmätt på ett spröjslöst kopplat 2-luftfönster från 1930 i ett forskningsprojekt om energieffektiviseringar av fönster på Lunds tekniska högskola 1998. Renoveringen av det mätta fönstret utfördes av Fönsterhantverkarna AB genom Sonja och Hans Allbäck[2]. För helt moderna glasfönster med kassetter och gasfyllning ligger U-värden vanligtvis mellan 1,3 och 0,7 W/(m²·K). Här har jag valt att använda på 0,9 W/(m²·K) vilket är konstruktionskrav för svenska passivhus.[3] Nämnas bör dock att byten till fönster av så god energiklass inte är norm.
För att beräkna energiförlusten som fönstren i en byggnad står för, tar man U-värdet gånger den totala kvadratmeterytan fönster gånger antal gradtimmar. Gradtimmar är antal timmar på ett år, det vill säga 8760, gånger skillnaden mellan medeltemperaturen ute och inne i Kelvin på den specifika platsen. Eftersom skalstegen är desamma i Celsius som i Kelvin kommer vi här dock att utgå från temperaturer i just Celsius för att underlätta förståelsen. Antar vi att medeltemperaturen inomhus är 21 grader och att medeltemperaturen utomhus är 8 grader, vilket är något högre än årsmedeltemperaturen för Stockholm på 7,9 grader, så får vi en energiförlust för våra gamla tvåglasfönster på 2,28 x 16,8 x 8760 x (21 – 8) = 4362 kWh. Byter vi våra fönster mot moderna fönster som fyller kraven för passivhus kommer energiförlusten genom fönstren istället att bli 0,9 x 16,8 x 8760 x (21 – 8) = 1722 kWh. Skillnaden är alltså 2640 kWh, vilket också är den energibesparing bytet har åstadkommit.
Ett passivfönster inklusive montage och under förutsättning att bytet kan göras utan att påverka fasad och invändiga väggytor kan moderat räknat fås monterat och klart för 12 000 kronor inklusive moms. Detta skulle innebära att vår exempelvilla ovan kommer att behöva betala 168 000 kronor för nya fönster.
Tar vi nu den energibesparing per år fönsterbytet åstadkommit (2640 kWh) och multiplicerar detta med medelspotpriset på elmarknaden de senaste fyra åren 2022–2025 i elområde 3 (Mälardalen) på 72,24 öre blir besparingen 1907 kronor per år.[4] Moms inkluderat blir besparingen 2384 kronor. Lägg därtill en medelbesparing på elnätsavgifter beräknat på 122 öre/kWh och skatt på 45 öre/kWh.[5] Totalt blir då besparingen 6793 kronor per år inklusive moms och skatter. Med ett sådant elpris kommer det att ta 25 år att tjäna in fönsterbytet. Vid det laget har isolerglaskassetterna redan överskridit sin konstruktionslivslängd och behöver bytas. Ett lågbudgetbyte till PVC-fönster skulle innebära att hela fönstret åter behöver bytas då konstruktionslivslängden på plastfönstrens bågar sällan är längre än 30 år. Aluminiumfönster håller längre, men ligger i en helt annan prisklass varför återbetalningstiden för ett sådant byte skulle bli avsevärt längre.
Nu bör man betänka att den här uträkningen är rent teknisk och förutsätter att relationen mellan en köpt kilowattimme och dess avsättning i form av värmeenergi i byggnaden är ett till ett, vilket förstås sällan är fallet såvida man inte har direktverkande el eller fjärrvärme. Är byggnaden exempelvis utrustad med någon form av värmepump kommer varje köpt kWh att generera fler kWh i form av värmeenergi. För bergvärme ligger detta för hållande mellan 1:3 och 1:5 och för en luftvärmepump mellan 1:2 och 1:4. Hur stor vinsten, eller snarare förlusten, av ett fönsterbyte blir, beror alltså i stor utsträckning på vilket värmesystem byggnaden har och är huset utrustat med värmepump kommer den faktiska besparingen bli betydligt lägre än om huset är direktuppvärmt.
Rent ekonomiskt synes fönsterbyten alltså inte gynna plånboken för någon annan än fönsterbytarföretaget. Inte heller ett byte av innerbågens glas till ett lågemissionsglas är nödvändigtvis en mer rationell åtgärd ur ett kostnadsperspektiv. Ett glasbyte utfört av en fönsterhantverkare, utan att göra andra renoveringar av fönstret, skulle uppskattningsvis kosta ca 2500 kronor per luft vilket summeras till en kostnad av cirka 70 000 kronor inklusive moms. U-värdet skulle sänkas till ca 1,77 och energiförlusten på ett år bli 3386 kWh.[6] Besparingen blir då 976 kWh och 2335 kronor per år, vilket tar dig 30 år att tjäna tillbaka. För att vara rationellt behöver lågemissionsglaset med andra ord vara av mycket hög kvalitet och fastigheten uppvärmd med fjärrvärme eller direktverkande el.
© Jesper Sundelöf, 2026
Noter
[1] Sjöström Larsson – Wergeni-Wasberg (2022), s. 94.
[2] Fredlund, Bertil (1999) s. 40
[3] Erlandsson (2009), s. 6.
[4] Elbruk (2026)
[5] Konsumenternas energimarknadsbyrå (2026); Nils Holgersson-rapporten (2025)
[6] Fredlund, Bertil (1999) s. 40
Källor och Vidare läsning
Elbruk (2026) Statistik & fakta om elmarknaden i Sverige. Beck Solutions AB. https://www.elbruk.se/elmarknad-statistik-fakta [Hämtad 2026-05-04].
Erlandsson, Martin (ed.) (2009) FEBY Kravspecifikation för Passivhus. Energimyndigheten. https://www.feby.se/files/2019-02/kravspecifikation-passivhus-version-2009-oktober.pdf. [Hämtad 2026-05-04].
Fredlund, Bertil (1999) Lågemissionsglas och renovering förbättrar äldre fönsters värmeisolering. Rapport TABK — 99/3055. Lunds tekniska högskola. https://www.byggmek.lth.se/fileadmin/byggnadsmekanik/BKL/publications/TABK-3000/Report3055.pdf [Hämtad 2026-05-04].
Konsumenternas energimarknadsbyrå (2026) Energiskatt – skattesatser och kostnader. https://www.energimarknadsbyran.se/el/dina-elavtal-och-kostnader/fakturering-och-betalning/elrakningen/energiskatt/ [Hämtad 2026-05-04]
Nils Holgersson-rapporten (2025) Rapport 2025. https://nilsholgersson.nu/rapporter/rapport-2025/el-2025/ [Hämtad 2026-05-04]
Sjöström Larsson, Lena – Wergeni-Wasberg, Kerstin (2022) Husets ansikte – En bok om fönster, portar och ytterdörrar. Malmö.
Lämna ett svar