Industrialismens stad

Den industriella staden

De stora förändringar som städerna genomgår under 1800-talet emanerar ur den industriella revolutionen och de många tekniska landvinningar som görs från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet. Ångmaskinen, den moderna industrins utveckling, järnvägarnas utbredning, elektriciteten och utvecklingen på det sanitära området med nya möjligheter att transportera vatten och avlopp sätter stora och direkta spår i stadsmiljön. Vid 1800-talets mitt är de svenska städerna dock fortfarande mer lika 1600-talets städer än dagens. Arvet från medeltid och stormaktstid är fortfarande starkt. 1700-talet hade inte inneburit några större förändringar av städerna, men bakom kulisserna låg förändringarna och tryckte. Protoindustriella förlagssystem och små manufakturer hade organiserats, skråväsendet var i upplösning och den lilla landtullen med sina tullstaket som rent fysiskt utgjorde ett hinder för stadens expansion avskaffades 1810. På landsbygden hade den agrara revolutionen skapat stora grupper med jordlösa människor som i form av ett nytt jordbruksproletariat arbetade med att bruka andras jord under knapra förhållanden. Det här är en grupp som kommer bli instrumentell som migrerande arbetskraftsreserv för den svenska industrialiseringen.

Den kanske största implikationen av industrialismen på våra städer är just den ökande urbaniseringen. Under 1800-talets andra hälft tredubblas städernas befolkning och nya bostäder behöver byggas för ca 750.000 människor. Hyreshusen blir nu en ny viktig byggnad i städerna. Den stora mängden människor som söker sig till städerna för arbete kräver också nya former av sjukhus, saluhallar och skolor som växer fram i allt större format. Den omstrukturering av städernas sociala skiktning som sker i industrialiseringens spår gör att den tidigare glidande skalan mellan köpmän, hantverkare och småfolk i stadens population nu blir skarpare och stadsdelar med helt olika social prägel växer fram. Det högre borgerskapet lämnar städernas centrum och flyttar till socialt mer homogena innerstadsområden eller ut till villaområden i städernas periferi. Den allt större arbetarklassbefolkningen som dragits till städernas industrier samlas i särskilda arbetarklasstadsdelar i närheten av industrierna där även deras folkrörelsebyggnader växer upp i form av nykterhetsloger och fackföreningslokaler. De fortfarande bristfälliga kommunikationerna inom staden gjorde denna segregering än mer påtaglig eftersom det var omständligt att röra sig mellan stadsdelarna.

Berns salonger kring sekelskiftet

Vid sidan av städernas befolkningsökning ställer industrialismen andra krav på städerna. Järnvägar och stationsbyggnader, ångbåtshamnar och industrier måste passas in i staden. Förutom att betjäna industrin skapar utvecklingen av elektriciteten också möjligheten att belysa städerna på ett helt nytt sätt. De förindustriella städerna var mörka och endast svagt upplysta av olja eller gaslampor. Elektriciteten skapar en stad av ljus även under dygnets mörka timmar vilket möjliggör ett kvällsliv som också öppnar dörren för de stora nöjespalatsen. Ett exempel på detta är Berns salonger i Stockholm som uppförs 1862 och väl exemplifierar den ny offentligheten som kommer med det sena 1800-talet. För borgerligheten är att synas nu också att vara. Den här nya offentligheten lägger även grunden för de publika parkerna som blir en annan ny arena för borgerlighetens offentliga liv. Affärer görs nu inte längre i hemmens salonger, utan på caféer, restauranger och museum, vilket också det är en nyhet i stadsrummet vilka framdrivits av tidens nationalromantiska strömningar. De tekniska framstegen möjliggör även en förbättring av stadens sanitet i form av rinnande vatten och avlopp.

1874 utfärdas en ny byggnadsstadga anpassad för industrialismens storstad. Denna ligger till grund för den planerade förändring som städerna genomgår under det sena 1800-talet. Fokus i 1874 års byggnadsstadga var framkomlighet, sundhet, brandsäkerhet och skönhet. Byggnadsstadgan innebär dock inte en rivning av innerstadsmiljöerna utan tillåter bevarande av den gamla bebyggelsen. När den lilla landtullen avskaffats, breder staden sig därför ut utanför tullstaketen och bildar en ny tydlig ”årsring” runt den gamla stadsbebyggelsen.

Nytorget, Stockholm

1800-talets stad utgår fortfarande från rutnätsplanen men med en tydligare differentiering av gatorna mellan smalare sekundärgator och bredare huvudgator. Ett nytt inslag i stadsmiljön är de breda esplanaderna, avenyerna och boulevarderna med trädplantering i gatustråken som anläggs som brandgator efter lärdomarna av de många bränderna i trästadsbebyggelsen under 1800-talet. Vill man känna att man har lite koll kan man lära sig att i svensk stadsplansterminologi innebär en esplanad två rader träd – gärna med ett promenadstråk – mellan två gator. En boulevard har istället två rader träd på vardera sida av gatustråket och en aveny definieras av att den slutar i ett fondmotiv, som exempelvis Kungsportsavenyn i Göteborg gör med Göteborgs konstmuseum i fonden.

I 1874 års byggnadsstadga reglerades också husens höjd efter gatans bredd, högst fem våningar var godkänt för stenhus. Trähus tilläts endast vara två våningar. Parker och trädplanteringar infördes som brandskydd mellan husen vilket även motiverades av det sena 1800-talets nya sundhetsideale. Ett nytt karaktäristiskt drag i stadsmiljön blir de snett avskurna gatuhörnen och mötet av rutnätsplanen och radialplanen i den så kallade stjärnplatsen. Det kanske bästa svenska exemplet på en stjärnplats hittas på Karlaplan i Stockholm

Under 1800-talet spelar de flesta stadbefästningar också ut sin roll. Stadsbefästningarna rivs och ersätts istället av parker, offentliga byggnader och paradgator. Särskilt de svenska städernas så kallade ringgator är direkt spår av de rivna befästningsverken som nu möjliggör kommunikation runt stadens ytterkanter. Ett gott exempel här är Halmstad där man tydligt kan se hur den breda Karl XI väg i en vid båge följer den inte längre existerande stadsvallen.

Karlaplan med stjärnplats

Lägg till en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *