Våra källor till det förflutna
Byggnaders medellivslängd under 17- och 1800-talen är betydligt kortare än vi ofta tror. Göran Ulväng, forskare och docent vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala Universitet visade i en studie 2004, att för bond- och prästgårdar i Uppland var den i snitt inte mer än 40 år. Det här gör att de byggnader som står kvar från denna tid idag, antagligen utgör mer av särfall än vad de är representativa för de hus som byggdes under tiden. Att enbart studera de byggnadsobjekt som fortfarande är bestående riskerar därför att göra att vi drar felaktiga slutsatser om bebyggelsehistorien. Oavsett om vi vill det eller inte behöver vi många gånger anlägga ett källpluralistiskt perspektiv för att med det sammantagna arkivmaterialet få en mer generaliserad bild av den svunna tiden.
Men vi behöver även studera de enskilda byggnaderna. Byggnader är nämligen inte stumma, utan talar till oss genom de spår som lämnats i byggnaden. Forensisk byggnadsanalys innebär att utifrån de spår som finns i själva byggnaden, skapa sig en kunskap om byggnaden i sig eller om dess byggnadsförlopp. Vi använder här byggnaden själv som kunskapskälla för att kunna utröna saker som byggnadsår, konstruktionsförlopp, årtal för ombyggnader, typologisk fastställning, stil med mera. Området för den forensiska byggnadsanalysen är stort och inbegriper allt från färganalys och tapeter till knuttimringstekniker, spikvarianter, hyvelspån och tusen andra saker. I den här artikeln kommer vi inte gå närmare in på alla dessa områden, utan tittar istället övergripande på vilka källor vi har tillgängliga för att förstå förflutenheten. Vi börjar i den forensiska byggnadsundersökningen så som Gunnar Almevik, Professor vi Institutionen för Kulturvård vid Göteborgs Universitet definierade området i sin doktorsavhandling ”Byggnaden som kunskapskälla” 2012, för att sedan presentera de arkiv som är bra att känna till för den som vill forska i sin egen byggnads historia.
Forensisk byggnadsundersökning
Den forensiska byggnadsundersökningen är besläktad med byggnadsarkeologin. Det är nämligen ungefär samma spår av det förflutna som analyseras och dokumenteras. Översiktligt skulle man kunna dela in de spår som byggnaden förborgar åt oss i naturspår, process- och verktygsspår, konstruktionsspår och användarspår.
Naturspår är som det låter de spår som naturen självt lämnat i vårt byggnadsmaterial. Det kan exempelvis röra sig om träets årsringar ur vilka man kan bedöma saker som ålder, kvalitet och tom vilket år trädet fälldes genom så kallad dendrokronologi. Beroende på val av trä, om kärn- eller splintved använts, om årsringar vänts inåt eller utåt i fasaden etc, kan man också sluta sig till något om de val som byggherrar och hantverkare gjort, eller kanske tvingats göra under byggnadens uppförande. Process och verktygsspår handlar om de spår som själva hantverket lämnat i materialet. Det kan röra sig om riktningar i yxhugg eller de spår som olika typer av hyvlar eller mejslar lämnat i trä och sten. Konstruktionsspår är de spår som finns i den byggda stommen som visar på tidigare konstruktioner som inte längre finns. Det kan röra sig om spackelspår i taket som visar på en tidigare vägg som blivit riven eller not och hål i en timra som tyder på sedan länge rivna stockvarv. Brukarspår är förstås spåren efter brukarna själva. Det är skavda märken i golven som vittnar om hur människor rört sig i rummet ur vilket man till exempel kan utläsa tidigare möbleringar, eller så kan det vara klotter på väggar eller smuts på trappräcken.
Källpluralistisk forskning
Den källpluralistiska forskningen innebär fokusering på byggnadens dokument snarare än byggnaden som monument. Källforskning innebär att dyka ned i arkiven och leta efter historiens efterlämnade fotografier, papper och dokument. Det här behöver inte vara så dammigt som det kanske låter. I dag finns mycket material digitaliserat och en hel del forskning kan göras från hemmets trygga vrå. Nedan arkiv är bra startpunkter för den som vill veta mer om sitt gamla hus.
Kommunala arkiv: Av de kommunala arkiven är stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämndens arkiv kanske de som är av störst intresse. Här finner man byggnadsritningar, detaljplaner och kommunens egna inventeringar av byggnadsbeståndet. Har kommunen haft en duktig bebyggelseantikvarie kan det finnas goda beskrivningar av byggnaden och tidigare kunskap om den, vilka ligger till grund för kommunens bevarandevärdeklassning. Byggnadsnämnder infördes i stadskommuner 1875, men blev inte obligatoriska för landsbyggdskommuner förrän 1932, vilket gör att det kan vara svårare att hitta material rörande landsorten. Trots det är detta ett bra ställe att börja på.
Lantmäteriet: Med fastighetsbeteckning kan man på Lantmäteriets hemsida enkelt söka efter kartmaterial rörande fastigheten. Lantmäteriet arkivför en stor mängd material rörande tomtstyckningar, skiften och andra historiska kartor. Hos Lantmäteriet finns Rikets allmänna kartverks arkiv, lantmäteristyrelsens arkiv och lantmäteriets arkiv. Av dessa är de två sistnämnda av störst intresse där man finner inte bara socken- och stadskartor, geometriska jordeböcker och skifteskartor utan även dokumentation av förrättningar, skiftesprotokoll, och detaljplaner. De här arkiven hittar du på Historiska kartor | Lantmäteriet. Lantmäteriet har även e-tjänsten Min fastighet där man kan hitta dokumentation om ägarbyten, hemmansklyvningar, servitut med mera.
Landsarkiven: Finns på nio platser i landet. I länsstyrelsernas arkiv hittar man jordeböcker, mantalslängder och andra uppteckningar. I domstolarnas arkiv finns lagfarter och bouppteckningar. De militära arkiven innehåller uppgifter om soldattorp och officersboställen.
Riksarkivet: På riksarkivets hemsida kan man med hjälp av fastighetsbeteckning beställa ägarlängder på fastigheten. Från riksarkivets hemsida kan man även söka i alla arkiv och register i Nationell Arkivdatabas och Digitala forskarsalen. Sök i arkiven här.
Riksantikvarieämbetet: Sitter man på en byggnad med stort bevarandevärde finns chansen att byggnaden är upptagen i bebyggelseregistret med dokumentation om historiska förändringar och ombyggnationer. Riksantikvarieämbetet driver även samsökstjänsten Kringla är man kan hitta allt från föremål och fotografier till information om byggnader och fornlämningar från ett flertal svenska museer, arkiv och kulturarvsinstitutioner.
Nordiska museet och Digitalt museum: Här finns digitaliserade fotosamlingar som är sökbara på socken, byggd eller gård. Digitalt museum hittar man på: DigitaltMuseum
Biblioteket: Biblioteken har ofta lokalhistoriskt material som kan vara av intresse, inte minst kan man via bibliotekens access göra sökningar i husförhörslängder och församlingsböcker.
På kartbild.com kan man hitta flygfotografier på gårdar och hus.
Aktörsperspektiv
För den historieintresserade kan det ibland vara vara lätt att glömma bort att de senaste hundra årens historia fortfarande kan finnas i minnet av nu levande personer. Många gånger är därför den allra bästa början att närma sig en byggnads historia att anlägga ett så kallat aktörsperspektiv och intervjua de människor som tidigare bebott eller bidragit till restaureringar och ombyggnationer av huset. Är huset yngre än 80 år finns dessutom en, i vilket fall teoretisk, chans att de personer som uppfört byggnaden fortfarande finns i livet. Ofta kan det här pusslet läggas genom att man börjar med säljaren och sedan arbetar sig bakåt i historien. Både tidigare ägare, grannar och hantverkare är av intresse i det här aktörsperspektivet man kan anlägga på sin bebyggelsehistoriska forskning.
© Jesper Sundelöf 2024
Vidare läsning
Almevik, Gunnar (2012), Byggnaden som kunskapskälla. Göteborg
Ulväng, Göran (2004), Hus och Gård i förändring. Södertälje