Etikett: Nationalromantik

I den här artikeln om fönsterarkitekturens utveckling i Sverige under fem hundra år, tar vi avstamp i 1500-talet. Fönster finns förstås tidigare, men det mesta av den tidiga fönsterglasproduktionen går till kyrkobyggnation och det är först på 1500-talet det blir intressant att prata om en profan fönsterarkitektur i Sverige....

Den 19 januari 2022 brann Kockenhus, en liten herrgård under Krapperups gods på Kullabergs sydsida i nordvästra Skåne. Det är tredje gången på tio år det brinner på gården. 2016 brann den stora loge som låg strax utanför den muromgärdade trädgården. Där låg tidigare också två stall, ett större...

Framför fönstret står en flicka på nio, kanske tio år och vattnar blommorna. Den långa raden terrakottakrukor och golvets trasmatta ger inredningen en för tiden ovanligt rustik karaktär för att vara ett välbärgat hem. Möblemanget är också förvånansvärt ålderdomligt. Stolar, bord och byråer i empire och sengustaviansk stil, förindustriella...

De första fönstren var bara hål i väggen som kunde stängas med en lucka. Med tiden kom de att täckas med pergament, det vill säga hudar som skrapats så tunna att de nästan blev genomskinliga. Först därefter kom glaset, någon gång under antiken. Det äldsta med säkerhet daterade glas...

1910-talet drar igång med ett brak. Ekonomin som gått i stå kring storstrejken 1909 återhämtar sig och byggandet skjuter fart igen. De första trädgårdsstäderna inspirerade av Camillo Sittes snirkliga medeltida stadsplaneideal och Ebenezer Howards bok ”Garden cities of tomorrow” byggs i utkanterna av Stockholm och Göteborg. Det här är...

Under 1800-talets första halva händer något mycket märkligt i vårt land. För första gången sedan 1400-talet börjar en ny form av arkitektur att dyka upp i våra städer. En arkitektur som inte bygger på klassisk grund och drar sina rötter ur det antika Grekland och Rom. Istället är det...

Det är svårt att hitta korta översikter om om den svenska arkitekturhistorien. Det beror antagligen på att sådana inte helt lätt låter sig skrivas. För det första går det typiska lätt förlorat i förenklingar. Historien handlar nämligen inte främst om fasta former utan om kontinuerlig förändring och förändringens mekanismer...