Södra Råda kyrka
Vi har varit i Dalarna och mätt upp eldhus, enrumsstugor, enkel- och parstugor och egentligen är vi på väg hem. Men det finns ytterligare en timmerbyggnad jag bara måste se innan den här resan är över. Södra Råda Kyrka strax nordost om Gullspång i södra Värmland. På platsen för en äldre stavkyrka byggdes här under 1310-talet en romansk liggtimmerkyrka. Det vet man för här har riksantikvarieämbetet grävt ned sig rejält. Dessutom har man gjort dendrokronologiska undersökningar som visat att furen till den kyrka som ersatte stavkyrkan fälldes mellan åren 1302 och 1309. Man vet också att kyrkan senast stod färdig 1323, för det var det året som de första målningarna i kyrkan gjordes. Från början var det de här medeltida målningarna som gjorde Södra Råda kyrka vida berömd eftersom det var en av få bevarade träkyrkor med komplett bibehållna medeltida målningar. Kanske den enda. Men det är den inte längre, för i november 2001 brändes Södra Råda kyrka ner och en av Sveriges äldsta träkyrkor med dess oersättliga målningar gick upp i rök. På initiativ av Riksantikvarieämbetet skapades redan senare samma år det så kallade Södra Råda projektet för att göra arkeologiska undersökningar, byggnadsdokumentation och tillsammans med bygghantverket i Mariestad, en rekonstruktion av kyrkan. Efter flera grävningar och byggnadshistoriska förstudier påbörjades rekonstruktionen av Södra Råda år 2007. Sedan dess har man byggt. Och forskat. Och kliat sig i huvudet. Och forskat lite mer. Och fortsatt att bygga. För det tar tid att rekonstruera medeltida byggnader när ansatsen är att göra det med inget annat än medeltida metoder och medeltida verktyg. Allt från fällning av träd, klamphuggning, transport av virke, lyft, skrädning, klyvning av plank och huggning av knutar görs med medeltida metoder. Och då tar det inte bara tid att bygga utan även att fiffilura ut hur i alsin dar man gjorde saker och ting förr i tiden. Och det kan jag berätta kräver en hel del tid som man får ägna åt att studera verktygsspår i trärester, strukturer i medeltida byggnader, målningar av medeltida byggarbetsplatser, trasiga gamla verktyg och en och annan byggbeskrivning på latin. Men det har man gjort och nu står det snart en nästan helt färdig kyrka på platsen för den gamla.
Södra Råda var en romansk korkyrka bestående av långhus och kor där långhuset var begränsat av den stocklängd byggmästaren kunde få ur stammarna utan att behöva skarva väggarna. Långhuset blev därför kort och brett, 11 x 8,75 meter. Timran var knutad med släta knutar utan laxstjärtar eller hak och knutarna hölls ihop av långa dymlingar. Ett undantag från denna regel var ett under 1600 talet tillkommet vapenhus där knutarna var av haklaxtyp. Stockarna är tagna ur 170 år gammal fur. Varje fura har givit en stock som genom skrädning eller revhuggning gjorts fyrkantiga med kärnvirket centrerat i stocken. Till taket har det tagits 4 brädor ur varje fura. Både taket och väggarnas liggtimmer har klätts med stavspån, ni vet sådana där tjocka späntade spån som nu för tiden nästan alltid kallas för kyrkspån eftersom de, ja just det, i princip nästan bara finns på äldre träkyrkor. Stavspånen har sedan tjärats med trätjära för att öka beständigheten mot väder och vind. Invändigt har kyrkan klätts med ett tre-skeppigt tunnvalv av trä. Det mittersta av dessa valv är högre än de två sidovalven varför valvet i genomskärning får formen av en treklöver. Treklövervalv är finurligt nog också den populära benämningen på sådana valv. De brädslagna valven har sedan målats med bibliska motiv i två omgångar. Koret målades i gotisk stil 1323 när kyrkan var nybyggd, vilket tillsammans med den romanska arkitekturen visar på den subtila övergången mellan romansk och gotisk stil i norden i slutet av 1200- och början av 1300-talet. Långhuset målades av Mäster Amund 1494. Det vet vi eftersom Mäster Amund hade konstnärliga ambitioner och den goda smaken att signera sina verk både med namn och årtal. Förutom målningarna har nu hela denna process snart gjorts igen, 700 år senare. Så trots hakeställningen, kudos åt de som drivit bygget framåt! Både då och nu, för ett bygge med medeltida teknik är inte något man snyter ur näsan och det är därför varenda bygghantverkare, byggnadsarkeolog, arkitekturhistoriker och byggnadsantikvarie vallfärdat till Södra Råda det senaste decenniet. Och det är därför jag också är här.
Men kan ett nybygge verkligen ersätta en byggnad från medeltiden kan man undra? Det enkla svaret på den frågan är förstås nej. Nej, det kan det inte. Men det är heller inte tanken med rekonstruktionsprojekt. Vi rekonstruerar inte för att fylla de tomrum som gamla byggnader lämnar efter sig, utan för att fylla det tomrum vi har i vår kunskap om hur historiskt hantverk egentligen gick till. Och så förstås för att få uppleva det som vi historiker aldrig annars kan få uppleva: vad bönderna i Södra Råda möttes av första gången de trädde in i sin helt nyuppförda kyrka någon gång mitt under Magnussönernas brödrakrig i början av 1300-talet.
Intresserad av att veta mer? Kika på Hantverkslaboratoriets Youtubekanal för Södra Råda!