Ventilationens historia
Ventilationens historia är åtminstone 2300 år gammal och börjar möjligen i det antika Grekland kring 300-talet före Kristus. Anledning till att vissa tror att Grekland är ventilationens ursprungsland är att man där funnit resterna av hypokauster, vilka är system för att värma termiska bad med luftkanaler, vilka även fungerade för att reglera tilluftsventilation. Principen är helt enkelt att luft hettas upp i ett utrymme under golvet och stiger vilket gör att ny frisk luft sugs in i kanalsystemet samtidigt som golvet värms upp. Sådana här hypokaust system är inte bara kända från medelhavsområdet utan byggdes även i Nordeuropa under medeltiden i bland annat kloster och enstaka högreståndsbostäder. Antagligen hade man i nordeuropa lärt sig av den antika arkitekturen och det är inte en högodsare att gissa att tekniken tagits till norden genom klosterordnarnas utbredning norrut. Men alltför styv i korken gällande det tänker jag inte vara, för jag har bläddrat igenom varenda sida i mitt bebyggelsehistoriska bibliotek utan att hitta särskilt mycket skrivet om antika ventilationssystem. Det gör också att jag tycker att man kanske skall vara lite försiktig med att utropa de antika grekerna till ventilationens uppfinnare. När det kommer till sådana här tekniska uppfinningar har egyptierna, kineserna och Indierna vanligen känt till tekniken i årtusenden innan någon i Europa över huvud taget ens tänkt tanken.
Hur som helst så har värmereglerad ventilation i vilket fall varit känd länge och troligen har denna princip mycket tidigt använts medvetet vid uppförande av självdragshus genom att husen planerats för att varm rumsluft skall transporteras ut genom husets skorstenar och ny frisk luft tas in genom springor i dörrar och fönster eller genom ventiler i ytterväggarna. Om inte annat tyder de dansare man redan på 1200-talet monterade på skorstenspiporna för att höja draget i piporna på att man hade full koll på hur principen med stigande luft faktiskt fungerade. Ett annat tecken är att det även under 1700-talet, i en tid när fönster vanligen spikades igen, i alla hus fanns åtminstone ett fönster som var öppningsbart eller åtminstone endast spikat med hästskosöm vilket gjorde att fönstret kunde öppnas inför vårvädringen.
Trots dessa tecken på tidigt ventilationstänkande fär vi vänta till 1800-talet innan den stora revolutionen på ventilationens område kommer. Det här sammanfaller med två saker. Den första är den förbättrade isoleringen av byggnader som startar vid 1800-talets början och innebär att lösa innerfönster börjar monteras i fönstersmygarna om vintrarna. Det andra är de sjukdomsepidemier som gracerade i de allt mer tättbefolkade städerna i form av Kolera och TBC vilket gör att den svenska befolkningen blir fullkomligt fixerade vid ljus, luft och ventilation under 1800-talets andra halva.
Det första som händer när man placerar innerfönster i fönstersmygarna är att det blir mycket svårt att öppna fönstret för att ventilera. Lösningen på detta problem blir den så kallade ”lättrutan” vilken gör att en del av fönstret går att öppna utan att hela innerfönstret behöver plockas ur. Den här lättrutan börjar förekomma i fönsterarkitekturen i slutet av 1700-talet och sattes då vanligen i fönstrets mellersta eller översta glas.
Från mitten av 1800-talet växer fönstren på höjden. Det här beror på att man vid denna tid börjar sammankoppla städernas sjukdomsepidemier med dålig luft varför man ökar fönstrens ljusinsläpp och ventilerande yta, med följden att även takhöjden i våra byggnader succesivt ökar fram till sekelskiftet 1900. Det här har alltså inte att göra med att man nödvändigtvis vill ha en ökad takhöjd utan kommer av behovet av högre fönster för att ge ett större ljus- och luftinsläpp. När fönstren blir högre blir också korspostfönstren vanligare för att hålla nere storleken på varje luft. Det här sammanfaller med utvecklingen av det kopplade fönstret som helsingborgsbaserade C A Flodquist och C G Hallberg får patent på 1889. I det kopplade korspostfönstret görs vanligen någon av de övre, mindre lufterna öppningsbara. Det sena 1800-talets hälsotrend på området ljus, rymd och luft tillsammans med de allt tätare kopplade fönstren, ökar behovet att ta upp särskilda tilluftsventiler i ytterväggarna. Det är nu vi får en fullkomlig explosion av rosettventiler och klaffventiler i våra ytterväggar, vilket antagligen var nog så viktigt eftersom husen fortfarande värmdes med eld. Och eld behöver som bekant en hel del syre för att fungera.
Nästa stora förändring på ventilationsområdet kommer under 1920-talet när centralvärmda vattenradiatorer börjar ersätta lokal eldning. Det här innebär en smärre revolution för hur våra byggnader används. Ytorna runt de tidigare kalla och dragiga fönstren som främst använts som kommunikationsytor, blir nu områden där man gärna uppehåller sig för social samvaro. Det är också när vi slutar elda i lokala spisar som de första behoven av system för fläktstyrd ventilation uppstår. Det allra första av dessa lanserades 1918 men det är först under 1930-talet som fläktventilationen på riktigt börjar installeras i våra svenska byggnader.
Det är också nu under 1920-talet som badrum för första gången börjar byggas inomhus i privatbostäder. De första badrummen förlades antingen i husets mörka kärna eller i källaren, ofta i rum utan fönster. För att ventilera dessa badrum uppfanns den så kallade stockholmsventilationen. Luft togs in i badrummet vid marknivå på husets skuggsida och fick termiskt stiga genom självdrag ut genom en ventilationskanal i badrummets vägg/tak-vinkel. Tilluftskanalen kunde öppnas och stängas med hjälp av en tallriksventil och frånluften reglerades med hjälp av en ställbar imventil med justerbar lucka eller spjäll som oftast placerades bakom ett dekorativt galler. Spjället justeras vanligen med hjälp av en tunn kedja eller snören fästa i ett pulley-system. I vissa fall saknade imventilen spjäll och var helt öppen bakom gallret. Senare kom tallriksventilen att helt ersätta gallerventilen.
Med det tänkte jag avsluta den här korta lektionen i äldre ventilationssystem. Men mer kunskap finns förstås att inhämta och är du sugen på att lära dig mer om äldre ventilation kan en bra början vara att läsa Statens Fastighetsverks skrift ”Ventilation i äldre byggnader” vilken du hittar nedan: