Terrazzo – En lång historia i ett kort format

Jag är i Barcelona för att titta på Antoni Gaudis jugendverk, ni vet Casa Mila, Battló, Vicens, och Sagrada Familia och så småningom kanske snyta en artikel om den katalanska modernismen med Lluis Domenech och Josep Puig och gänget ur näsan. Men eftersom jag är en prokrastinatör av stora mått tar jag bilen norrut längs kusten upp mot bergen. Är man ändå här kan man väl ta det från början tänker jag, för den katalanska arkitekturen börjar ju inte med Gaudi även om man som arkitekturhistoriestudent i Sverige lätt kan få för sig det. Nej, här finns katalanska fingeravtryck på alltifrån grekisk och romersk arkitektur över visigotisk och morisk arkitektur till lombardisk romanik och gotik.
Katalonien är ju egentligen lite off topic för den här bloggen som framför allt rör svensk bebyggelsehistoria, men ibland måste man göra några utvikningar och se sig om i världen för att kunna förstå var influenserna till den svenska arkitekturen egentligen kommer ifrån. Och just därför har jag några saker jag tänker visa er. Alla får inte plats i den här artikeln, så det kan hända att vi kommer återkomma till Katalonien i framtiden. Alla är heller inte stora och mind-blowing, men jag hoppas att de kan vara relevanta om man är intresserad av arkitekturhistoria. Idag beger vi oss därför till Empúries där man i 100 år grävt ut en grekisk stadsbildning från 575 f.Kr. Det är en bra plats att börja på eftersom den tar oss tillbaka nästan hela vägen till den katalanska bebyggelsehistoriens början.
Om man inte är jätteslängd i antiken och förantikens historia så kan jag berätta att 575 f.Kr alltså är ungefär 100 år innan tiden för det klassiska Grekland. Det är 125 år innan Parthenon templet på Akropolis byggs och 175 år innan Sokrates tömmer giftbägaren. Det är tidigt helt enkelt. Arkaisk tid. Och hit kom på den tiden ett sällskap kolonisatörer från det joniska Greklands stadsbildningar i Mindre Asien, alltså det område vi idag kallar Turkiet. Jag tänker inte bli jättelångrandig vad gäller de gamla grekerna utan i stället hoppa direkt till kärnan: I Empúries har man grävt ut ett komplett terrazzo-golv från 500-talet f.kr och det är därför vi åker hit. Terrazzo är en konststen som tillverkas av hårda bergarter som krossas och blandas med cement och vatten för att sedan slipas högblank och ska inte förväxlas med mosaik som sätts i fix för att sedan fogas och där någon slipning inte ingår i processen. Inte sällan består de hårda stenmaterialen i terrazzo av marmorflisor.

I Sverige används terrazzon idag som en billig variant av granitimitation eller ibland även för att imitera mosaik. Jag kan garantera att du sett terrazzo förut, även om du aldrig hört ordet tidigare. Terrazzon introducerades nämligen i Sverige kring sekelskiftet 1900 i stenstädernas trapphus. Terazzon lades då ofta med en mörkare kantfris och ibland även med mittmotiv. I slutet av 1940-talet blev terazzo snabbt populär som golvbeläggning i offentliga lokaler som badhus, bibliotek och köpcentrum och under något decennium så gjöts terazzon gärna i geometriska former. I slutet av 1960-talet blev terazzo ett mycket vanligt material i miljonprogrammets trappuppgångar. En vanlig applikation för terrazzo är också fönsterbrädor hängande på metallkonsoler, gärna då i ljus cementpasta och svart stenkross.
Terazzo kan antingen gjutas på plats eller läggas som förhjutna plattor. Idag tillverkas terrazzo framförallt som kakel, klinker eller tjockare gjuten marksten och färgen är oftast svart eller vit eller någon form av grå i skalan dem emellan. Ursprungligen gjöts terrazzo dock i ett stycke och det var här det började, i det gamla Grekland och dess kolonier. Ordet ”terrazzo” kommer som det låter av det italienska ordet för terrass och golvet vi tittar på i Empuries är ett fint exempel på ett äldre terrazzogolv lagt med vit marmor i en rödfärgad cementpasta. Mönsterläggningen av marmor är inte enbart dekorativ utan hjälper även golvet att undvika sprickbildning. I modern terrazzo används istället gärna tunna metallband för att avgränsa gjutstorleken till block om cirka 6 kvadratmeter. Dekorstenen läggs in direkt i den våta cementpastan och slipning av ytan kan påbörjas redan nästa dag och görs helst under vattenbegjutning för att minska risk för sprickbildning i cementen. Och när det är klart så har man ett golv som står sig i 100-tals, ja till och med tusentals år. Terrazzon kan liksom alla kalkstenprodukter vara känslig för syror varför rengöring och underhåll bäst görs endast med tvålflingor eller såpa och vatten. Ytan kan även vaxas.
Ja, det var egentligen allt. Det var bara det vi kom hit för. För att kika på ett terazzo-golv i Empúries på Costa Brava i terazzons naturliga miljö så att säga. Det är kul och gör nog att man uppskattar nästa terrazzotrappuppgång i norrort lite mer.
