Kockenhus och Rehnborgarna
Den 19 januari 2022 brann Kockenhus, en liten herrgård under Krapperups gods på Kullabergs sydsida i nordvästra Skåne. Det är tredje gången på tio år det brinner på gården. 2016 brann den stora loge som låg strax utanför den muromgärdade trädgården. Där låg tidigare också två stall, ett större uppfört i sten vilket revs efter stormskador 2014 och ett mindre vilket brann ned till grunden 2011. Branden i år är alltså den sista i en rad av katastrofer som effektivt raderat ut ett viktigt lokalt kulturarv på Kullahalvön. Idag står dock Kockenhus näst intill återuppbyggd igen genom Gyllenstiernska Krapperuppsstiftelsens försorg.
Kockenhus byggdes 1883 av den danska arkitekten Fredrik Vilhelm Tvede som också var verksam vid andra skånska gods under samma tid. Byggherre var friherre Nils Gyllenstierna som lät bygga huset åt sin äldre syster Viveca och svågern August Stiernstedt vilka brukade gården fram till 1893. Under början av 1900-talet arrenderades gården ut till brukare utanför släkten Gyllenstierna, men under 1940-talet bosatte sig friherrinnan Wanda Gyllenstierna, brordotter till den siste fideikommissarien på Krapperup, på gården och stannade kvar till 1977 då familjen Stiernstedt återkom till Kockenhus. I tornrummet lär Frans G Bengtsson under denna tid skrivit andra delen av Röde Orm när han var på besök sommaren 1945. Idag är arrendet åter upplåtet på brukare utanför familjen Gyllenstierna – Stiernstedt.
Det hus som brann 2022 ersatte när det byggdes en vitmålad korsvirkeslänga med tegelfyllningar på gråstensgrund från 1813. Denna mangård uppfördes i samband med enskiftet när gårdarna Bärekull och Möllehässle 1 slogs samman och behövde nya byggnader. Den nya gården fick med tiden namnet Kockenhus efter den dåvarande innehavaren av Krapperups gods Antoinette von Kochen, vilken var den sista av ätten von Kochen på Krapperup och gift med Carl Christoffer Gyllenstierna af Lundholm. Antoinette von Kochen är med andra ord farmor till det nuvarande husets byggherre.
Det Kockenhus som bygdes 1883 är uppfört i ett mönstermurat rött tegel från Kulla Gunnarstorp och den översta våningen är teglad inom ett synligt fackverk av trä. Huset står på en hög grund av gråsten och åt söder ligger källaren ungefär i marknivå. En stor öppen trappa leder genom en rundbåge upp till porten. Två torn pryder byggnaden varav det mindre hängande tornet bär en lanternin under en spetsig spira. Takgesimsen är utformad som en pastisch på teglad machicoulis. Taket lades ursprungligen av belgiskt skiffer och fick takrännor av zink. Under årens lopp har taktäckningen bytts ett antal gånger och idag ligger ett tak av koppar på huset.
Arkitekturstilen brukar inte sällan karakräriseras natonalromantisk vilket dock bör nyanseras något eftersom det är en stil som på flera punkter skiljer sig från den nationalromantiska tegelbarock med höga tak och småspröjsade fönster som var på modet under 1910-talet och kanske är den nationalromantiska stil man vanligen tänker på. Istället bär Kockenhus på stora inslag av tidig nyromantik och en begynnande släng av eklekticism.
Drömmen om medeltiden är en modernitet i arkitekturen under nästan hela 1800-talet och förekommer i flera nystilar under århundradet. Vi kan exempelvis se den i nygotiken, fornnordismen och i nationalromantiken. Nyromantiken, eller rundbågestilen som den också kan kallas är bara ytterligare ett exempel på denna 1800-talets vurm för medeltiden. Rundbågestilen (Rundbogen) uppstod i Tyskland i reaktion mot nygotiken och som ett försök att finna en ny nationell arkitektur. Till skillnad från gotiken använde rundbogenarkitekturen den fornkristna, bysantinska och romanska dragen som sina förebilder. Förutom rundbågarna, är utmärkande drag machicoulis och markerade ögonbrynsbågar över fönstren. Ett vanligt utttryck särskilt i Tyskland är det horisontellt randiga uttrycket i fasadstenen. I Sverige kan man finna element av arkitekturen i bland annat Karlsborgs fästning och ett flertal historiserande restaurationer av medeltida slott, ofta i fantasifulla inblandningar av engelsk Castle style- eller som i Skåne, i form av dansk renässans. Stilen är influerad av den brittiska Arts- and Crafts-rörelsen och sammanfaller i tiden med idén om äkta material, det vill säga att arkitekten önskade presentera fasadens bärande element i natursten, tegel och trä till skillnad från nyrenässansens puts och gips. I Skåne har den nyromantiska arkitekturen inte sällan tagit sig uttryck som just Kockenhus i tegel och korsvirke med inspiration från den tyska och danska medeltidsbebyggelsen. I Kockenhus fall är stilen dock inte avgörande typisk för den skånska nyromantiken som stilmässigt i princip patenterades med Carl Georg Brunius tegelarkitektur, utan bär tydliga drag av en mer eklektisk stilblandning och en flört med tysk borgarkitektur.
Bäst beskrivet är kanske att karaktärisera arkitekturen som nyromantisk rehnstil. Influerad av tidens medeltida strömning och strävan efter äkta material har arkitekten nämligen också funnit inspiration i de medeltida borgarna längs Rehn vilka inte sällan utsattes för historiserande restaurationer just under 1800-talet. Döm själva och jämför med bilderna nedan.
Av Jesper Sundelöf, Bebyggelsehistoriker.