Att smörja spik och skruv
Häromdagen var jag hos en kund i en av byarna längs nordvästra Skånes kust. Vi hjälptes åt att kitta en glasdörr och skruva i trälister med mässingsskruv, varpå han frågade mig om jag brukar smörja skruven med stearin för att den lättare skall dra i träet samtidig som man minskar risken att de mjuka mässingsskruvarna går av. Jag fick erkänna att jag inte gör det utan förborrar hårda virken i en diameter som motsvarar skruvens kärna, men inte gängan för att inte utsätta träet för kompression. Oftast gör det här att skruven löper lagom lätt. Det här med stearin är dock inte alls något dumt tips varför jag helt kort vill dela med mig av det eftersom det kan rädda både en och två skruvar även när man har förborrat. Har man inga stearinljus hemma så går det också bra med vaselin, tvål eller vax. Eller linolja för den delen. Olja använder jag nämligen frekvent när det kommer till att spika spik i exempelvis ek. Jag doppar spiken i olja innan jag slår i den och oljan gör då att spiken lättare driver genom virket. Oljan upptas sedan av virket och förbandet blir precis lika starkt som om man spikat utan olja. Det sparar däremot kanske världen från en och annan svordom, precis som stearin på mässingsskruv kan göra.
Det här knepet med linolja på spik lärde jag mig för länge sedan av en timmerman som arbetar med skeppsbygge och jag tycker nog att det underlättar emellanåt när man spikar med grov spik i hårt virke. Men jag vet inte, kanske går det bra med lite vad som helst. Gubbarna i Obbola och Holmsund spottade på spiken när jag var barn. Det verkade gå bra det med. Kanske funkar en näve salt över axeln också.
Lycka till!
