
Fönsterhantverkarens verktygslåda kan bli precis hur stor som helst. Idag finns det mängder med specialverktyg och maskiner som förenklar snickeriarbetet och lägger man inte band på sig så kan verktygsbudgeten lätt dra iväg. Det gör också att det är svårt att rekommendera en specifik verktygsuppsättning utan att definiera vilken typ av precision eller kanske framförallt hastighet och effektivitet som skall uppnås i arbetet. I den här sammanställningen kommer jag därför inte göra något anspråk på att skapa en komplett lista på tillgängliga verktyg, utan fokuserar på ett antal handverktyg som kan anses ingå i grundutbudet för en något mer avancerad lekman eller en begynnande yrkesman.
Såg
De bästa handsågarna för snickeriarbeten är vad vi med ett samlingsnamn i Sverige brukar kallar för japansågar. Japansåg heter det förstås inte i Japan utan där går sågarna under specifika namn beroende på utformning och funktion. Gemensamt har japansågarna att de skär på drag istället för tryck som den traditionella svenska fogsvansen. Tunna blad och sågskär på drag gör att dessa sågar erbjuder bättre kontroll och finare snitt. Den första sågen i verktygslådan bör vara en så kallad Ryoba som är en flexibel allround-såg med en tandning för klyv på ena sidan och en för kap på den andra. Vill man komplettera denna såg gör man det gärna med en Dozuki som används för mycket tunna och exakta snitt som exempelvis slitsfogar. Dozukin har en förstärkt rygg vilket gör att bladet inte flexar på det sätt som Ryoban gör vilket gör den mindre lämplig till snitt nära hinder eller där bladet behöver böjas, men överlägsen för exempelvis laskningar och lusningar. Till sågfamiljen adderar jag gärna en såg i fickformat med in-/utfällbart blad. För bågarbeten behövs nämligen inte särskilt långa blad och jag gör många halvsulningar med en såg med bladlängd på endast 11 centimeter.
Skrapor
Färgskrapor används tyvärr mer än man tror, varför det lönar sig att köpa bra sådana. Jag förespråkar skrapor med utbytbara blad eftersom de effektiviserar arbetet enormt. Förvisso kostar det en slant att byta blad, men för en hantverkare där tiden vid verktygsslipen också är kostsam tenderar det att löna sig. Tro mig, du kommer ändå spendera mer tid än du vill med att slipa verktyg. Det faktum att skrapan är avsedd för att byta blad hindrar dig heller inte från att faktiskt slipa de blad du har om du skulle vilja göra det.
Till karmarbeten använder jag gärna en skrapa med tvåhandsgrepp för att få kraft, medan bågarbeten görs bäst med en enhandsskrapa, vilket lämnar andra handen fri för att hålla värmelampa eller varmluftsmunstycke. Profilskrapor går att tillverka själv genom att slipa till småskrapor med hjälp av vinkelslip och bandslip. Har man inte tillgång till sådana maskiner finns det profilskrapor för de vanligare profilerna att köpa på marknaden.
IR- och högwattslampor
För att kunna avlägsna kitt och färg på bågar utan att förstöra underliggande trä behövs värme. Ett bra insteg är att använda en kittlampa som använder Infrarött ljus, vilket är skonsammare mot glaset än högwattslamporna. Monteras kittlampan i en hållare eller ställning, går den även att använda för färgskrapning av bågar. Saknar man en sådan fixtur till lampan är det oftast lättare att använda en mindre handhållen högwattslampa.
Slipmaskin
Jag önskar att jag kunde säga att det går utmärkt att slipa för hand med hjälp av kloss och sandpapper. Möjligen fungerar det för hemmabruk där en god portion vilja kan kompensera för en tom plånbok. I en näringsverksamhet eller för den som värdesätter sin fritid är handslipning dock alldeles för ineffektivt. Det gör att slipmaskinen tillsammans med skruvdragaren bör stå högst upp på inköpslistan över handmaskiner. Köp gärna en kvalitetsmaskin med låg höjd och inte allt för stor slipdyna. Har man råd med två maskiner är en god kombination en roterande slip med god avverkningsförmåga och diameter på 125 mm och en fyrkantig oscillatorslip med dyna på ca 80 x 130 mm som kommer åt även i trånga hörn.
Mejslar och skruvdragare
Ett gott set skruvmejslar är fönsterhantverkarens bread and butter. För kulturfönster är det främst spårskruvmejslar som behövs, vilka till stor andel används för att knacka färg ur spåren och lossa skruven så att den sedan går att dra ur med skruvdragare. Verktygslådan bör dock även innehålla kryss-, stjärn och torxmejslar för alla eventualiteter. Skruvdragare tillsammans med en diversifierad bitssats snabbar upp arbetet avsevärt.
Borr
Borrset för skruvdragare är en nödvändighet. Träborr används för att borra nya plugghål eller borra ur gammal plugg så bågen kan tas isär. En god stålborrsats behövs också för att kunna borra bort skruvskallar vars spår blivit oanvändbara. När det kommer till stålborr finns det mycket skräp på marknaden varför jag rekommenderar dig att läsa på innan du köper. Köp hellre något dyrare som är anbvändbart än att slänga pengarna i sjön på något som inte fungerar. Själv använder jag HSS-G och HSS-E borr från Dormer. För att få ur rester av skruv vars skalle gått av finns hålborr eller så kallad ”katastrofborr” till skruvdragaren. Vill man göra ytterligare inköp på det här området kan en skruvutdragarsats ibland underlätta arbetet även om jag sällan tycker de är så effektiva som jag önskar.
Pluggskär & pluggplåt
Pluggskär för att tillverka egna proppar och en pluggplåt för att tillverka långa plugg är egentligen inte något måste. Plugg kan täljas, och propp kan köpas färdig i handeln eller tillverkas av rundstav. Att kunna tillverka egen plugg och propp kan dock öka kvaliteten och sänka kostnaden.
Hammare och träklubbor
En helt vanlig hammare är en god investering. Hammaren behövs för att spika hästskosöm, montera beslag, stubb- och stjärthakar. Hammaren är förstås också ett gott allroundverktyg. Till stämjärnsarbete används dock träklubba som har en större och mjukare slagyta. Träklubban används även för att knacka ihop bågarnas olika stycken. Stiftar man med trådstift är en stifthammare en god investering då den lättare kommer åt stiften med sitt smala huvud och långa skaft som ger kraft även inom begränsade ytor. Faktum är att även stift satta med stiftmaskin ofta behöver hamras in något i bågen för att inte vara i vägen för kittkniven.
Stämjärn & Lockbettel
Stämjärn behövs för att kunna göra goda trälagningar och plana av ytor som är för små för hyveln. Stämjärnet används även för att märka bågar och karmar och göra urtag för beslag. En bra början är tre järn på ca 10, 20 och 40 mm bredd. Lockbettel används för att stämma ur hål och urgröpningar för exempelvis spröjstappar. 8 och 10 mm är de som vanligast kommer till användning, åtminstone i min verkstad.
Ritsmått & Tumstock
Mätverktyg finns det många av, men en tumstock är ett måste. Köp då gärna en tumstock vars skala är vänd så att den går att avläsa platt mot arbetsstycket utan att behöva fälla ut hela stocken. Man skulle kunna tro att det vore standard, men ack nej. För att överföra exakta mått vid trälagningar och när man kopierar befintliga bågar behövs ett ritsmått.
Hyvlar
Hyvlar finns det ett antal som behövs om man inte har tillgång till fräsar och maskiner.
Rubank är en stor hyvel för riktning av lite större ytor. Rubanken har en lång sula, vilket gör att den kan rida på topparna av det underlag som skall planas. På det sättet blir det främst topparna som hyvlas bort. Såvida inte sågsnittet är så grovt att en skrubbhyvel krävs för att jämna till ytan, är en rubank första steget vid riktning av en yta.
Putshyvel är en hyvel med kort sula vilken används till slutputsning av arbetsstycket. Är putshyveln rätt inställd behövs sällan någon efterkommande bearbetning.
För att forma runda former används bandkniv och en spånhyvel. När formen är skapad putsas ytan med hjälp av en skeppshyvel, även kallad rundhyvel.
Profilhyvlar används för att hyvla profiler. Dessa finns det många av och att få en komplett uppsättning, om det nu finns någon sådan, är i princip omöjligt. Enklare kan därför vara att införskaffa en handöverfräs och ett bra frässtålset. En tröst kan dock vara att konvexa profiler sällan kräver någon specialhyvel utan går att hyvla fram med en helt vanlig fals- och simshyvel. Konkava profiler går att sickla ut med sickelstål.
Simshyveln har ett hyvelstål som går ända ut i kanten på stockens sida, vilket gör att man kan hyvla intill uppåtstående hinder på arbetsstycket, som exempelvis i innerhörn eller tvärs fiberriktningen för att forma tappar. En falshyvel är konstruerad på liknande sätt men används främst med fiberriktningen för att forma falsar. Många hyvlar är kombinerade fals- och simshyvlar med förskärare som underlättar när man hyvlar tvärs fiberriktningen.
Falsriktare är en liten specialhyvel som används för att justera karmfalsar efter skevheter i fönsterbågar och dörrblad eller kittfalsar efter ojämnheter i glaset.
Grundhyveln eller grundklossen används för att jämna till spår och urtag för exempelvis infällda gångjärn. Hyveln består av en sula med ett hyvelstål i mitten som kan justeras för att ge ett precist djup på infällningen.
Tänger
En plattång är ett måste. Det är ett allroundverktyg som kan användas för allt från att dra ut stift och klammer till att bocka tråd. För att kunna bita av tråd och spik behövs även en avbitartång. En hovtång med lite längre handtag används för att lossa gångjärn, dra ut spik och klammer samt bita glas. På tångsidan finns även ett smart litet specialverktyg i form av en stifttång, speciellt anpassad för att greppa och dra ut glasstift.
Tvingar och limknektar
Tvingar behövs i flera olika storlekar. Mindre tvingar behövs för att kunna limma trälagningar. Större och ganska långa används för att tvinga ihop bågens delar efter att den varit isärtagen. Jag använder pumptvingar för temporära fästningar och skruvtvingar för limningsarbeten.
Kittkniv
Kittknivar finns i en mängd olika utföranden, Breda, smala, långa, korta raka och böjda. Egentligen spelar det ingen roll vad för kittkniv du använder. Funktionen är densamma och valet av kniv är främst en smaksak. Själv använder jag mig av en böjd lite längre och bredare kniv som får mig att känna mig som en pirat med sabel.
Rakbladsskrapa
Rakbladskrapa med utbytbara blad behövs för att kunna skära färg samt skrapa glas från kittrester. Rakbladsskrapor finns för både ensidiga och tvåsidiga rakblad. Jag använder en skrapa för tvåsidiga rakblad då dessa blad är betydligt billigare än ensidiga.
Kniv
En vanlig täljkniv är livsnödvändig. Kniven används till allt ifrån att tälja plugg, till att bedöma rötskador, skrapa färg och skruva spårskruv. En 6 mm brytbladskniv behövs också för att skära loss glas som är lagda i akryl eller silikon.
Gångjärnsknäck
Gångjärnsknäcken används för att tillpassa fönster så att bågarna passar i karmen. Jag har två stycken, en fabriksoriginal, och en där jag slipat ned käftarna så att godset tunnats ut i spetsarna så den går att trä också över gångjärn med små marginaler in mot fodret.
Penslar, visp & burköppnare
Sist så behövs inte minst penslar för att kunna olja och måla fönstren. Använd endast goda linoljefärgspenslar. En visp att montera på skruvdragaren kan vara en god investering för att snabbt kunna vispa upp färgen istället för att ägna tidsödande arbete åt att röra färgen med trästickor. En burköppnare får du av färghandlaren när du köper din färg.
© Jesper Sundelöf 2026
Lämna ett svar