Att förstå den exakta klimatpåverkan av ett fönsterbyte jämfört med en traditionell renovering av träfönster är näst intill en omöjlighet då miljövarudeklarationer och GWP-värden (Global Warming Potential) saknas för de flesta svenska linoljeprodukter och förbrukningsmateriel, vilket är synd och bör rendera byggnadsvårdsbranschen en tankeställare. Vidare kräver en korrekt jämförelse av CO2-ekvivalenter ett stort antal antaganden om produktanvändning och produktionsplatser vilket snabbt leder till att försöket att beräkna något generellt blir mycket specifikt. Kan man närma sig frågan utifrån ceteris paribus och förutsätta att ett fönsterbyte görs från träfönster till träfönster och de nya fönstren behöver kittas och målas om med samma intervall, samma material och av samma person som de gamla kan dock en indikation på miljöpåverkan av ett byte beräknas. Bortsett från nyproduktionen av fönstren, utgår en sådan beräkning nämligen från att allt annat är lika.
I artikeln Lönar det sig att byta fönster? räknade jag på energibesparingen av ett fönsterbyte från ett träfönster från 1930-talet till ett nytt träfönster med passivhusstandard. Låt oss i denna klimatberäkning utgå från samma exempelvilla. Låt oss vidare anta att vår exempelvilla konsumerar el med en växthusgaspåverkan i överenstämmelse med 2025 års snittvärde för den svenska energimixen på 18g CO2-eq per kWh och att bytet görs till nya fönster med en medelstor klimatbelastning på 50 kg CO₂-eq per m² fönster.[1] Ett byte av fönster i vår exempelvilla med 14 fönster på totalt 16,8 m² fönster sparade 2640 kWh per år, vilket motsvarar 47,5 kg CO2-eq per år, förutsatt att huset värms med direktverkande el. Att producera 16,8 kvadratmeter fönster ger dock en ny CO₂-belastning på 50 kg CO₂-eq per m², vilket summeras till en klimatskuld på 840 kg CO2-eq. Ställt mot energibesparingen tar den här skulden 18 år att räkna hem innan klimatkalkylen börjar visa positiva siffror, alltså bara två år före glaskassetterna uppnår sin konstruktionslivslängd. Vi bör också komma ihåg att den här uträkningen förutsätter att byggnaden värms genom direktverkande el. Är byggnaden utrustad med någon form av värmepump kommer klimatskulden från nytillverkningen av fönster att ta mellan två och fem gånger så lång tid att betala av, beroende på effekten på värmepumpen. I värsta fall kommer klimatskulden alltså att ta 90 år att betala.
Samma sak gäller om byggnaden primärt konsumerar el från sol, vind, vatten eller kärnkraft, vilka alla ligger på betydligt lägre CO2-eq per kWh[2] än snittvärdet för energimixen som kraftigt belastas av fjärrvärme. Att byta från träfönster till PVC eller aluminiumfönster gör heller inte kalkylen bättre, då dessa fönsters klimatavtryck kan vara upp till 50 gånger större än för ett träfönster. Om konstruktionslivslängden på ett nytt fönster inte beräknas till längre än cirka 30–40 år är fönsterbyten i sådana här fall alltså direkt miljöskadliga. De enda fall som verkar ha en chans att kunna uppvisa positiva klimatberäkningar vid fönsterbyte är då byggnaden värms genom fjärrvärme, eftersom mängden CO2-eq per kWh för denna är ungefär dubbelt så hög som för den svenska energimixens snittvärde.
Ulla Jansson, lektor och forskare i cirkulär byggnation, visade i rapporten Riva, cirkulera, bygga nytt eller renovera? Energianvändning i hela livscykeln från Lunds tekniska högskola 2022, att ett byte av fönster många gånger är sämre ur klimatperspektiv än att inte göra någon renoveringsåtgärd alls. Denna slutsats erhölls trots att jämförelsen baserade sig på icke renoverade originalfönster med U-värde på 2,8 W/(m²·K) och en livscykel på 50 år för nya fönster, det vill säga 10–20 år längre än konstruktionslivslängden för ett modernt kassettfönster. Janssons studie visade också tydligt att valet av energikälla för uppvärmning har en avgörande betydelse för vilken klimatpåverkan olika renoveringsåtgärder innebär och att byte av innerglas till lågemissionsglas har en större chans att få en positiv effekt på byggnadens totala klimatbelastning än vad ett fönsterbyte har.[3] Detta förutsätter dock att befintliga bågar och karmar har underhållits och kan bibehållas.
Bäst för miljön har alltså visat sig vara ett begränsat men långsiktigt och regelbundet underhåll av byggnadens befintliga fönster. Långsiktigt underhåll innebär att man använder helt vegetabiliska, svensktillverkade linoljeprodukter som är underhållsvänliga och lättanvända. Alternativet att använda vattenburen färg, det vill säga plastfärg, som i princip alltid läggs på nyproducerade fönster av billigare produktion, ger mer omfattande underhåll när det väl blir dags för renovering. Plastfärg gör att virket i fönstret håller kvar fuktighet vilket på sikt bryter ned träet varpå fönstren riskerar åter att behöva bytas. Plastfärg tillverkas dessutom av fossil olja och bedömdes enligt Earth Actions rapport Plastic paints the environment, som utgavs 2021 vara den enskilt största orsaken till mikroplaster i världshaven. I rapporten slog forskarna fast att plastemissionerna från färg globalt ligger i storleksordningen av 5,2 – 9,8 miljoner ton per år.[4]
I det här perspektivet känns nya fönsterlister, lite linolja och linoljekitt med begränsad klimatpåverkan som en rätt så god investering, både för plånboken och för miljön. Det största problemet med gamla fönster är nämligen inte att fönstret läcker värme rakt genom glaset, utan att underhållet glömts bort och fönstren läcker värme genom lister och dåligt kitt. Det bästa alternativet är alltså att ta hand om de fönster du redan har.
Noter
[1] Nowtricity (2026); Grundells klimatruta (2026)
[2] Naturskyddsföreningen (2026); Vattenfall AB (2021)
[3] Jansson, Ulla m.fl (2022), s. 49.
[4] Paruta – Pucino – Boucher (2021), s. 11.
Källor och vidare läsning
Grundells klimatruta (2026) Miljövarudeklaration och livscykelanalys. https://www.grundels.se/livscykelanalys/ [Hämtad 2026-05-04]
Jansson, Ulla m.fl (2022) Riva, cirkulera, bygga nytt eller renovera? Energianvändning i hela livscykeln. https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/123169183/Slutrapport_Riva_cirkulera_bygga_nytt_eller_renovera_Dnr_2019_023739.pdf [Hämtad 2026-05-04]
Naturskyddsföreningen (2026) Vanliga frågor om vindkraft. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-fragor-om-vindkraft/ [Hämtad 2026-05-05]
Nowtricity (2026) Emissions in Sweden. https://www.nowtricity.com/country/sweden/ [Hämtad 2026-05-27]
Paruta, Paula – Pucino, Margherita, Boucher – Julien (2021) Plastic paints the environment. Lausanne.
Vattenfall AB (2025) EPD® of Electricity from Vattenfall’s Nordic Wind Farms. https://www.environdec.com/library/epd20040 [Hämtad 2026-05-04]
Vattenfall AB (2022) EPD® of Electricity from Vattenfall’s Nuclear Power Plants. https://www.environdec.com/library/epd923 [Hämtad 2026-05-06]
Vattenfall AB (2026) Electricity from Vattenfall’s Nordic Hydropower. https://www.environdec.com/library/epd88 [Hämtad 2026-05-06]
Vattenfall AB (2021) Kärnkraft lägst koldioxidutsläpp över en hel livslängd. https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/karnkraft-lagst-koldioxidutslapp-over-en-hel-livslangd [Hämtad 2026-05-06]
Lämna ett svar