Köket del 2 – Half-Tiles och köksskåp

Ursäkta tystnaden. Jag har varit först i Västernorrland och sedan i Småland och inventerat parstugor. I Småland passade jag på att stanna några dagar på ett båtsmanstorp från 1875 som ägs och bebos av min vän Salamander. Där slet jag panel från timret så att rödtjäran yrde. Sådant måste man göra ibland, dels för att det är trevligt att träffa vänner, men också för att lära sig något om byggnadsstrukturer man inte själv äger. Dessutom är det nästan ett krav att få förstöra någon annans hus med en kofot medan man renoverar sitt eget. Det behövs liksom för att behålla förståndet.
På Saltarvet står vi fortfarande utan vatten och el i köket. All mat har sedan några veckor tillbaka lagats i microvågsugnen. Det blir festliga måltider det! Ungarna som aldrig tidigare ätit helfabrikat tycker det är lajbans med frusen lasagne och Thai-kuber. Själv skäms jag när jag står i kön på ICA med hela vagnen full med potatissallad, grillad kyckling, travar med Dafgårds färdigrätter och frusen pasta med sås. I bästa fall tror de att jag är gravt singel, tänker jag. Vad som helst, bara de inte tror att jag stoppar den här skiten i munnen på mina barn. Om maten är av färdig-typen så är köket det långt därifrån. Prognosen är tyvärr att det nog blir ytterligare ett par veckor micromat. Köksskåpen är monterade och målade med pärlgrå linoljefärg och nu är det dags att kakla innan Elis kan komma tillbaka och koppla elen. När Elis är klar kan vi dra rör och vatten. Sen är det dags att lägga golv och måla väggar. Ja ni hör ju, det är en del kvar och jag borde nog egentligen inte sitta här och skriva om eländet utan ge mig tillbaka ut i köket!

Till kakel har jag har valt en vit halvplatta på 7,5 x 15 cm som jag sätter i löpförband. Köken runt sekelskiftet och århundradets första decennier, kaklades i vitt och i princip alltid i löpförband. Fogen var minimal. Jag gör den 2 millimeter, men för att vara historiskt korrekt skulle den kunna vara ännu smalare. Min typ av slät halvplatta kallas ofta för Subway Half-Tile efter tunnelbanan i New York där samma platta användes på tunnelbanestationerna i början av 1900-talet. Det finns även en så kallad Metro Half-Tile med fasade kanter som prydde Metron i Paris. Under 1900-talets första decennier användes både fasade och släta half-tile plattor parallellt med helplattor för att över tid övergå mer och mer till det kvadratiska formatet. Det var då inte ovanligt att de fasade Half Tile plattorna användes för att signalera ståndsmässighet i bad- och tvättrum som brukades av husets ägare, medan köken där personalen huserade sattes med enklare fyrkantigt Field Tiles, eller slätt Subway Half-Tiles.

Saltarvet är byggt 1925 i en stil som kallas 20-tals klassicism. Det är en stil som växer fram redan under 10-talet och ibland även går under namnet Nordisk klassicism. 20-tals klassicismen hämtar sitt formspråk från det tidiga 1800-talets Empire eller Karl Johan-stil. Stilen är enkel och stram med svala linjer och mycket lite ornamentering. I köken har luckor och lådor släta fyllningar och enkla profiler i speglarna. Det är också under den här tiden som kökens överskåp blir vanliga från att tidigare oftast bestått av öppna hyllor. Mer förvaring bakom luckor gjorde köken mer lättarbetade än de gamla arbetsköken. Därför har vi snickrat både väggskåp och ett högskåp som skafferi. Vad som däremot inte gjorde köken mer lättarbetade förr var den löjligt låga höjden på bänkskåpen. Jag antar att de som inte redan var korta förr måste blivit det av att arbeta krumböjda i de där köken. Att sätta skåp och bänkar i en normal 20-tals höjd låter sig inte göras när man mäter 182 centimeter över havsytan. Bänkhöjden är därför satt i en modern 2000-tals standard. Snickerierna är målade med linoljefärg. Både då och nu.