Årets Boktips 2023
Så här inför jul tänkte jag att jag skulle dela med mig av några boktips till den som är sugen på att förkovra sig i lite svensk bebyggelsehistoria under mellandagarna. Eller varför inte som julklappstips till den bebyggelsehistoriskt intresserade? Det är dock inga boknyheter jag kommer med den här gången utan en kavalkad av gamla godingar som alla ingår i min alldeles egna bebyggelsehistoriska kanon. Tillsammans ger de här böckerna en bra introduktion till det arkitektur- och bebyggelsehistoriska ämnet då samtliga angriper ämnet ur lite olika perspektiv.
Först ut är ”Land och Stad” av Mats Hellspong och Orvar Löfgren. Den här boken hade jag som kurslitteratur redan när jag studerade knuttimring på etnologen i Uppsala 1997. Det betyder dock inte att den är daterad. Boken har återkommit i tre av fyra vidareutbildningskurser jag läst de senaste åren. Men så är den bra också. Det här är inte en bok för den som vill läsa om stilhistoria. ”Land och stad” fokuserar i stället på de sociala och etnologiska aspekterna av bebyggelsehistorien. Här möter vi de kulturmiljöer som redan försvunnit: bondbyarna innan skiftena, trästaden och fiskebyarna. Vi får följa de sociala och ekonomiska strukturerna bland landsbygdens bönder och obesuttna, på adelns gods och bland stadens borgerskap och arbetare. Boken ger de socioekonomiska förklaringsgrunderna till förändringen av bebyggelsen över tid vilket i min värld är helt grundläggande för att förstå varför bebyggelsen ser ut som den gör. Däremot kommer du inte kunna skilja rokoko från barock efter att ha läst den här lilla pärlan.
Är man mindre intresserad av socioekonomi och vill direkt börja botanisera i historiska arkitekturstilar och deras arkitekter föreslår jag att man tar sig an praktverket ”Den svenska arkitekturens historia” som är skriven i två band av Fredric Bedoire, 1000-1800 och tiden efter 1800. Bedoire går i dessa böcker igenom i princip varenda känd historisk byggnad i Sverige i både bild och text och boken är ett nöje att läsa i sitt coffee-table format. På grund av storleken tycker jag den är bökigare att läsa i sängen, men det kanske bara är jag. Bra att veta är att böckerna fokuserar betydligt mer på slott, kyrkor, herrgårdar och officiella byggnader än den tittar på fiskar- och bondstugor. Böckerna är dessutom tematiska snarare än kronologiska, vilket kan göra dem svåra om man är nybörjare och är ute efter generella definitioner av vad som är specifikt för till exempel rokoko eller barock. Jag vill dock inte avskräcka för mycket för böckerna är väl värda att läsa. Ett tips kan därför vara att läsa artikeln 1000 år av svensk arkitektur som man finner bland kunskapskällorna här i bloggen så har man en grund att stå på för att strukturera informationen i Bedoires böcker.
”Konst och Visuell Kultur i Sverige” är också ett verk i två band i coffee-table-storlek med mycket bilder. Fördelen – eller nackdelen med det här verket beroende på hur man ser det – är att det inte endast fokuserar på arkitektur utan även annan konsthistoria. För den hugade gör det att man får en mycket bredare förståelse för stiltrenderna generellt. Men är man helt ointresserad av skulptur och måleri, tycker jag det är bättre att skaffa en annan bok. Jag gillar dock de här böckerna eftersom det kronologiska upplägget gör det mycket lätt att hitta vad man letar efter när man vill använda verket som referens.
Har man väl införskaffat någon av ovanstående böcker och börjat läsa, kommer man snabbt inse att man behöver boken ”arkitekturtermer” av Jan Torsten Ahlstrand. Det är nämligen så att författarna till de här böckerna har jobbat med arkitekturhistoria så länge och blivit så kunniga på sitt område att de helt glömt bort att alla ännu inte är lika slängda i arkitekturtermer som de själva. Och då kommer Ahlstrand väl till pass genom att man kan slå upp knasiga ord som Kolumbarium, Mezzanin och Tetrastyl. Plus en massa andra ord också förstås som förklaras med text och skisser. Ja, det går förstås att googla upp det här också, men då är risken alltid hög att man hamnar på Wikipedia och får läsa en bunte killgissningar och halvsanningar skrivna av folk man inte har en aning om vilka de är eller vad de egentligen bygger sina kunskaper på. Förstå mig rätt, Wikipedia kan vara en fantastisk första introduktion till ett ämne, men det faktum att mina barn under hela mellanstadiet hade återkommande skoluppgifter som gick ut på att ”fylla Wikipedia med information” gör att jag tillåter mig vara lite skeptisk.
Om man skall kritisera ”Konst och visuell kultur i Sverige” och ”Den svenska arkitekturens historia” för någonting så är det väl för att inte någon av böckerna bryr sig särdeles mycket om allmogebebyggelsens enkelstugor, parstugor och framkammarstugor. Det är förklarligt eftersom dessa inte är arkitektritade byggnader. Däremot är det ju ofta sådana många av oss byggnadsvårdare bor i varför man kanske har ett särskilt intresse av just den typen av hus. Vill man få en snabb överblick av allmogebebyggelsen kan jag därför rekommendera klassikern ”Så renoveras torp & gårdar” av Ove Hidemark m.fl. Boken som helhet fokuserar mindre på arkitektur och mer på praktisk byggnadsvård, men ger trots att den börjar kännas något daterad en lätttilllgänglig överblick av landsbyggdsbebyggelsen.
Där Hidemark och gänget förlorar fokus, kliver i stället Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen in och tar vid i ”Så byggdes villan” som årtionde för årtionde går igenom stilhistorien från 1890 till 2010. När det kommer till villaarkitektur är den här riktigt bra. Med oerhörd precision går man igenom fasadarkitekturer, fönster, dörrar och planlösningar. Boken är rikt illustrerad med teckningar och ritningar över nästintill hela spännvidden av stilvariationerna under varje årtionde och näst intill ett måste för den som vill bli duktig på åldersbestämning av 1900-talets småhus.
Slott, kyrkor och småhus i all ära, men vad skall den läsa som bor i lägenhet i stan och funderar på hur arkitekturhistorien påverkat städernas bostäder. Jo då ska man ta och plocka fram ”Svensk bostadsarkitektur – Utveckling från 1800-tal till 2000-tal” av Ola Nylander. Det här är en sådan där bok jag som historiker gillar eftersom den samtidigt visar på arkitektur- och stilförändringar men kontinuerligt förklarar dem genom de politiska, sociala och ekonomiska förskjutningar som sker under de senaste två hundra åren. Boken är mer fokuserad på bostadens plan och interiör än fasadernas stil.
Vill man få ett längre perspektiv på staden än vad Nylander ger kan man läsa ”Så byggdes staden” av Cecilia Björk och Laila Reppen. Här går man på samma sätt som i ”Så byggdes villan, igenom flerbostadshusens fasadarkitektur, men vi får också en översikt av stadsplanemönstren från medeltiden och framåt. Djupare insikter får man genom att plöja Eva Erikssons verk ”Den Moderna stadens födelse 1890-1920” och Den moderna staden tar form 1910-1935” Har man ett specialintresse av stadsplanemönster och vill kunna avläsa den äldre staden i den moderna så är ”Stadens mönster” utgiven av Riksantivarieämbetet eller ”Den svenska staden” av Thomas Hall och Katarina Dunér ett måste.
Ovan lista är tänkt som en introduktion till den svenska bebyggelsehistorien. Vill man vidga vyerna till hela västvärlden och hela vägen tillbaka till antiken tycker jag att ”Western Architecture – from ancient Greece to the present” av Ian Sutton eller möjligen ”A History of Western Architecture” av David Watkin är bra översiktsverk att börja med.
Vill man i stället gå åt andra hållet och börja läsa in sig på detaljer i den svenska stilhistorien är ”Fönster och dörrar på äldre hus” av Liselotte Jarnerup Nilsson, ”Tidstypiskt” av Cecilia Björk och Laila Reppen och ”Byggnadsarkeologisk undersökning” utgiven av RAÄ helt oumbärliga böcker. ”Hantverket i gamla hus” utgiven av Svenska Byggnadsvårdsföreningen är inte heller ett dåligt val.
När du kommit så långt i din bebyggelsehistoriska förkovran behöver du inte längre tips från mig och det är nu det riktigt roliga börjar. Nu har du så mycket på fötter att det är dags att börja botanisera i oceanen av doktorsavhandlingar på de ämnen, tidsperioder, landskap eller byggnadstekniker som just du är intresserad av. Det är ett rent nöje och jag hoppas du får roligt på resan!
