Äkta Hussvamp
Serpula lacrymans, eller äkta hussvamp, är något av ett mysterium. Trots att vi vet rätt väl vilka förutsättningar svampen behöver för att växa så sägs det att det är mycket svårt att få den att växa i laboratorium. I gamla hus har den dock ofta inga sådana problem alls utan kan många gånger uppfattas som att den plötsligt dyker upp från ingenstans. Det här beror på svampens mycket hastiga tillväxttakt under rätt förutsättningar. Äkta hussvamp som är den absolut farligaste virkesförstöraren i Sverige kan under optimala förutsättningar, vilket innebär en 30 procentig fuktkvot i virket och en temperatur på 20°C, växa upp till 6 mm per dag. Vid temperaturer över 25°C avstannar tillväxten och vid 37°C dör svampen. Svampen kan dock växa i miljöer under 0°C.
Svampen behöver hög fuktighet och tillgång till organiskt material för att överleva. I början av växtcykeln växer svampen med ett vitt flockigt mycel, ett så kallat ”sök-mycel”, som gör precis vad termen implicerar: söker efter fukt och organiskt material för att skaffa sig förutsättningar för etablering. När svampen fått de förutsättningar för överlevnad den behöver bildas en hinna över svampen som ofta är gulgrått i färgen. I mycelhinnan bildas långa strängar, 3-4 mm tjocka, som kan sprida sig över stora avstånd. Strängarna kan växa flera meter över helt sterila ytor vilket gör att svampen kan ”hoppa över” områden som inte har rätt förutsättningar, för att etablera sig på andra sida dessa. Det här strängmycelet gör att svampen även kan transportera fukt från en sida av sitt etableringsområde till ett annat och därmed fukta organiskt material som tidigare varit torrt. Svampen bildar på så sätt sina egna förutsättningar för tillväxt vilket gör den mycket problematisk. I mycket fuktig miljö utsöndrar fruktkroppen vatten, vilket lägger sig som tårar på svampen, vilket har gett den sitt latinska namn: Lacrymans – den gråtande.
Hussvampens fruktkropp har oftast formen av en platt skiva som är vit i kanten och orangebrun i mitten. Den bruna färgen kommer sig av de sporer som svampen utsöndrar för att fortplanta sig och som ofta kan ses som ett orangebrunt pulver på närliggande ytor. När en fruktkropp upptäcks är angreppet oftast långt framskridet och svampen har hunnit växa från det mörka fuktiga utrymme som gett den växtförutsättningar till ett ljust område i form av källarfönster, golvtröskel eller liknande där fruktkroppen kan utvecklas.
Förutom fukt och organiskt material behöver hussvamp även kalk för att överleva. När svampen bryter ned virke utsöndrar den nämligen oxalsyra. Den här syran måste svampen neutralisera med hjälp av kalk, varför svampen oftast förekommer i närheten av grunder, murverk och murstockar.
Hussvampen bryter liksom alla andra arter av brunrötesvampar ner cellulosan i virket. Det här skapar en speciell typ av röta i virket vilken kallas brunröta eller krympningsröta då virket krymper och spricker sönder i form av kuber. Virket blir sprött och smulas sönder. Ett angrepp som kan se obetydligt ut kan innebära en betydande minskning av hållfastheten.
Sanering
Sanering av äkta hussvamp är svårt och ibland omöjligt att göra själv. Men ett angrepp måste inte innebära en dödsdom för huset. Vid misstanke om äkta hussvamp skall du alltid vända dig till ditt försäkringsbolag och be om hjälp att koppla in en firma med erfarenhet av hussvampsutredningar. Det första man bör göra är att skicka prov till laboratorium för att fastställa att det verkligen rör sig om äkta hussvamp eftersom det finns fler svampar som är snarlika hussvampen till utseendet. Har man fastställt hussvampsangrep måste huset saneras genom att allt angripet material avlägsnas inklusive en säkerhetszon om 1 meter utanför angreppet. Här är det viktigt att någon med erfarenhet gör bedömningen eftersom det kan vara svårt att avgöra var angreppet börjar och slutar. Viktigt att tänka på i alla steg är att försäkringsbolaget måste acceptera lösningen så att du får möjlighet att återförsäkra huset mot svampangrepp. I vissa fall kan detta innebära att du behöver göra förbättrande åtgärder på ditt hus som försäkringsbolaget inte bekostar. Försäkringsbolaget står oftast för saneringskostnader, men det är inte säkert att de vill betala för exempelvis en dränering av huset eftersom detta räknas som en förbättrande åtgärd. Dräneringen kan dock vara ett måste för att få ned fukttrycket och ta bort livsförutsättningarna för svampen och därmed få möjlighet till återförsäkring. Precis så var det för oss på Saltarvet då ett av våra hus från mitten av 1800-talet drabbades av hussvamp i källaren under förra vintern. Saneringen kan vara en lång process som för oss inneburit att bryta upp källarens tegelgolv och skicka detta på destruktion, gräva ur golvets sättsand och bärlager, knacka ned samtlig puts på källarväggarna och riva och destruera samtliga dörrar, dörrposter och andra träkonstruktioner i källaren. Vi har därefter grävt och installerat ny dränering runt hela huset för att sänka fukttrycket. Över ett år efter upptäckten av svampen har vi ännu inte hunnit påbörja uppbyggnaden. De sista stegen i en sanering brukar sedan vara behandling med gift och värme för att säkra att kvarvarande mycel dör. Värmebehandling kan vara svårt att göra i gamla kulturhistoriska byggnader på grund av brandrisken, varför vi i samråd med försäkringsbolaget avstått från sådan behandling. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att växtförutsättningarna för svampen måste avlägsnas vilket innebär att fukttrycket måste sänkas, organiskt material avlägsnas och kalkhalten om möjligt minskas.
Förebyggande åtgärder mot hussvamp
- Säkerställ en torr miljö i din grundkonstruktion genom att tillse att marken är väldränerad och att regnvatten effektivt förs bort från byggnaden.
- Inspektera regelbundet grunden och vindens träkonstruktioner för att om möjligt upptäcka eventuella angrepp så tidigt som möjligt.
- Låt om möjligt bli att tillföra kalk i dina grundisoleringar, Leca som ofta är ett populärt material i mullbänksgrunder är ett dåligt alternativ ur hussvampsperspektiv.
- Undvik att förvara organiskt material i källaren samt virke och plast direkt på källargolv.
- Skapa inte täta utrymmen, se till att kattvindar och torpargrunder är välventilerade. Ventilera torpargrunden under vinter, vår och försommar och stäng ventilationen när den relativa luftfuktigheten ökar under sensommar och höst.
