Husbock

Husbocken, eller Hylotrupes bajulus, som den heter på latin, är en trägnagande skalbagge ur familjen långhorningar. Det är också en av de mest skadliga insekter för träkonstruktioner i byggnader som vi har i Sverige. Trots sin ringa storlek kan husbockens larver orsaka omfattande och kostsamma skador. Till skillnad från trägnagare som endast angriper virkets ytskikt och dessutom föredrar förhöjda fuktkvoter, trivs husbocken bäst i torrt virke. Husbocken äter heller aldrig ytved utan håller sig djupare i virkets splintved. I kombination med att husbocken har en förkärlek till takkonstruktioner och vindsbjälklag gör det här att husbocksangrepp kan vara svårt att upptäcka tidigt och en överhängande risk finns att när angreppet väl upptäcks så har konstruktionen redan förlorat en stor del av sin bärighet.
I Sverige förkommer husbock söder om en linje mellan Halland och Gästrikland inklusive Öland och Gotland. Husbockens livscykel är lång, vilket bidrar till dess förmåga att orsaka stor skada. Honan lägger sina ägg i sprickor på obehandlat trä. När äggen kläcks börjar larverna genast gnaga sig in i träet. Larvstadiet kan vara så långt som 3–10 år, beroende på temperatur och fuktighet, vilket innebär att skadorna kan bli omfattande innan de upptäcks.
När larverna har vuxit klart förpuppas de i träet, och efter några veckor kläcks den vuxna skalbaggen och lämnar träet genom ovala utgångshål i storleken 5-8mm. Den vuxna husbocken lever dock bara några veckor och orsakar inte ytterligare skador.
Husbocken mäter mellan 7 och 21 millimeter i längd. Den har en mörkbrun till svart kropp med små vita fläckar på täckvingarna. Ett tydligt kännetecken är dess långsmala antenner, som kan vara lika långa som kroppen. Larverna, som orsakar de största skadorna, är vita, maskliknande och kan bli upp till 30 millimeter långa.
Husbocken angriper endast barrträvirke som gran och fur, vilket förstås är en smal tröst då gran och fur är våra två vanligaste byggnadsmaterial i både äldre och nyare hus, men kanske kan det möjligen lugna någon bålehusägare i Skåne eller Halland. Larverna gnager sig igenom barrträet och lämnar efter sig gångar fyllda med ett fint trämjöl – ett tydligt tecken på angrepp, liksom ljudet larverna gör när de gnager, vilket kan höras utan hjälpmedel om natten.
Vid sidan av att bygga i lövträ kan man förebygga husbock genom att se till att alla träytor är målade eller på annat sätt behandlade, då husbocken föredrar att lägga sina ägg på obehandlat virke. Man kan även se till att sätta finmaskiga insektsnät på samtliga ventilationsöppningar in till vindsloften. I övrigt är det inte mycket man kan göra.
Om du misstänker att din byggnad har drabbats av husbock är det viktigt att agera snabbt och ta in professionell hjälp som kan utföra sanering. Sanering kan göras antingen genom värmebehandling eller som kemisk behandling. Vid värmesanering värms träkonstruktionerna till minst 55 °C vid vilken temperatur larverna dör. Kemisk behandling innebär att man applicerar träskyddsmedel innehållande insektsdödande ämnen. I allvarliga fall kan det vara nödvändigt att byta ut de delar av träet som är mest skadade.