Lilla fuktskolan
Fukt i form av regnvatten, underifrån kommande kapillärtryck eller höga halter av vattenånga har någon form av negativ inverkan på nästan alla byggmaterial. Mest av allt påverkar det trä. Vid konstruktion påverkar fuktinnehållet resultatet av passning, hyvling, limning och målning. Under husets livscykel påverkar fukten även andra saker som dimensioner, hållfasthet och beständighet. Att förstå de fundamentala principerna för fuktens rörelser i byggnadskonstruktioner är därför viktigt för alla byggnadsvårdare. Den här artikeln behandlar därför grunderna i fuktkunskap.
Fukt i byggmaterial
Mängden fukt i byggmaterial anges som fuktkvot vilket är förhållandet mellan materialets fuktinnehåll mätt i kg och mängden torrsubstans i kg. Fuktkvoten, u, definieras alltså som kvoten mellan vattnets vikt i det fuktiga materialet och vikten av torrt trä. Skriver man det som formel blir u = (vattnets massa/torr massa) x 100. Minns du inte riktigt gymnasiematten kan jag berätta att en kvot inte är något konstigare än resultatet av en division, i det här fallet mellan vattnets massa och torrsubstansen. Multiplicerar med 100 gör vi för att kunna prata om fuktkvoten i procent. Vill man istället prata om fukthalt vilket anger materialets fuktinnehåll i kg per m3 torrt material får man ta vattnets massa och dela med materialets volym. Men för en vanlig husägare är det här redan överkurs eftersom det enklaste sättet att ta reda på mängden fukt i ett material är att använda en resistensfuktkvotsmätare med två spetsar som trycks in i materialet varpå man vips har ett rimligt svar på hur mycket fukt som finns. Det här är till exempel bra att veta när det kommer till målning. Linoljefärg skall nämligen inte strykas på ytor med en fuktkvot överstigande 15%.
Är man orolig för fuktkvoten när man bygger nytt, kan man beställa torkat virke, det vill säga virke som torkats till en viss fuktkvot. Det här är förstås viktigt om man tänkt att måla eller konstruera något där man inte vill att virket rör sig onödigt mycket. Virke säljs då torkat till något som kallas målfuktkvot. Målfuktkvot definieras i SS-EN 14298:2017 i vilken virket tillåts ha en viss tolerans. Den toleransen är faktiskt större än man skulle kunna tro. Det genomsnittliga värdet i ett parti med målfuktkvoten 16 % tillåts till exempel enligt EN 14298 vara mellan 13,5 och 18 % för att vara godkänt. När det kommer till de enskilda brädorna kan fuktkvoten enligt standard hos 93,5 % av dessa variera mellan 11,2 och 20,8%. Köpa virke torkat till 16% innebär alltså inte att man automatiskt kan sätta igång och måla. Träet kommer dessutom av sig själv att förändra sin fuktkvot över tid.
Trä är ett så kallat hygroskopiskt byggmaterial vilket betyder att materialet kan ta upp och avge fukt från den omgivande luften. Träet anpassar alltså sitt fuktinnehåll till omgivningen. Fuktigt virke i en torr miljö kommer att krympa medan torrt virke i ett fuktigt klimat kommer att svälla. När träets fuktinnehåll anpassats till det omgivande klimatet säger man att det uppnått jämviktsfuktkvot. Det här innebär också att virkets fuktinnehåll kommer att förändras med säsongsväxlingarna. Under sommarhalvåret då mer fukt finns i luften kommer virke alltid att svälla medan det under de torrare vintermånaderna kommer att krympa. Av våra byggmaterial är trä säkerligen det mest känsliga för fukt men även puts, betong, sand, jord och tegel kan uppta och transportera fukt vilket kan påverka ditt hus negativt.
Fukt i luft
Fukt i luft mäts inte på samma sätt som fukt i material. I luften mäter vi fukten i form av relativ luftfuktighet vilket är en procentsats av mättnadsånghalten. Mättnadsånghalt är hur mycket fukt som luften kan hålla vid en viss temperatur. Temperaturen är helt avgörande i detta fall. Ju högre temperatur, desto mer fukt kan luften innehålla. Vid 10 grader kan luften hålla cirka 10 gram vatten per kubikmeter luft, vid 20 grader runt 17 gram och vid 30 grader kan luften hålla lite mer än, 30 gram fukt. Vill man veta exakt hur det här förhållandet ser ut kan man titta i en detaljerad mättnadstabell för vattenånga.
Den relativa fuktigheten (RF), det mått som vi brukar tala om när det kommer till vatten i luft, mäter i procent hur stor del av mättnadsånghalten är fylld vid en viss temperatur. 50 procents relativ luftfuktighet innebär alltså att 50 procent av mättnadsånghalten är uppnådd. Vid 20 grader Celsius är detta cirka 8,5 gram/kubikmeter luft, vid 30 grader är det 15 gram. Vid 100% relativ luftfuktighet kan luften inte längre hålla fukten utan denna fälls ut i form av fritt vatten. RF måttet är alltså ett mått på hur många procentenheter det ligger mellan nuvärde och att det skall börja regna inomhus.
Eftersom temperatur är avgörande för hur mycket fukt luften kan innehålla blir kontroll av husets köldbryggor kritiska för att undvika fuktgenererade skador. När varm luft med högt fuktinnehåll passerar ett kallt fönster kyls den av varpå fuktinnehållet börjar överstiga mättnadsånghalten och fukten fälls ut i form av kondens på den kalla glasytan. Samma sak inträffar när varm luft strömmar genom takisoleringen och möter ett kallt bjälklag. Den punkt där ånga övergår i fritt vatten kallas för daggpunkt. Vad daggpunkten har för temperatur och var fysiskt i byggnadskonstruktionen denna ligger beror på inne- och utetemperatur samt inomhusluftens relativa luftfuktighet.
Fuktvandring
När vi konstruerar nya byggnader eller renoverar gamla byggnader är det fuktens rörelse i byggnaden som vi kanske behöver ägna mest åtanke vid sidan av bärighetsfrågor. Fukt strävar alltid efter utjämning och man kan därför lite slarvigt säga att fukt helt enkelt rör sig från blött mot torrt. Det här är förstås emellertid inte hela sanningen varför det är bra att ha förståelse för de tre sätt fukt transporteras på i en byggnad eller i en byggnadskonstruktion om man till exempel vill förstå varför inte samma material fungerar i grundkonstruktioner som i takkonstruktioner.
- Diffusion talar man om när fukten manifesterar sig som ånga. Höga halter av vattenånga rör sig då mot låga halter vattenånga. Alltså från hög relativ fuktighet (RF) till låg. Den här formen av fukttransport är den vi försöker hantera när vi pratar om och bygger diffusionsöppna system där fukten kan vandra fram och tillbaka genom konstruktionen beroende på vilken sida som för stunden har lägst RF.
- Konvektion förflyttar också vatten i form av ånga, men uppstår på grund av skillnader i tryck. Fukten rör sig då från högt tryck till lågt tryck. När luft värms upp blir den mindre tät och får ett högre tryck, varför den stiger. Det här innebär att i självdragshus får man i princip alltid ett övertryck på övervåningen och ett undertryck på bottenvåningen. Konvektionen gör att luftströmmar kommer vilja röra sig ut genom takisoleringen till det lägre tryck som finns i den omgivande utomhusmiljön. Detta riskerar precis som vid diffusion skapa kondens i takkonstruktionen.
- Kapillärsugning är den tredje formen av fuktvandring. Kapillärsugning sker inne i byggmaterial och inte i den omgivande luften som i fallen diffusion och konvektion. Kapillärsugning innebär helt enkelt att fukt i material vandrar från högre halter av fukt mot lägre halter av fukt. Slår du ner en stolpe i marken kommer markfukten alltså att krypa uppåt i stolpen. Kapillärsugning sker inte endast inuti material utan kapillärkraften kan även transportera fukt mellan två material som i sig inte är hygroskopiska, till exempel i utrymmet mellan två stenar, mellan kornen i sand eller mellan två lager takpapp.
Fuktgenererade skador, påväxt och röta.
Långvarig exponering för fukt leder i princip alltid till påväxt eller röta förutsatt att rätt förutsättningar i form av temperatur, näring och syre ges. Mest utsatta är våra träkonstruktioner men även andra byggnadsmaterial kan drabbas av påväxt i form av till exempel mögel. Mögel är otrevligt i sig, men orsakar inte hållfasthetsproblem i konstruktionen, detta är det främst röta som gör.
Röta orsakas av träförstörande svampar som bryter ned träet. Det är dock en process som tar lång tid och kräver att svampen får tillgång till vatten, näring, syre och att temperaturen ligger mellan 0 – 40 °C. Ligger fuktkvoten över 30% och temperaturen över 0 grader så kan man nästa ge sig på att man har ett pågående rötangrepp. Tiden är dock viktig för att rötan skall utveckla sig varför tillfälliga fuktbelastningar inte är ett problem så länge konstruktionen kan torka ut emellan. Det är bland annat det här som gör att linoljefärg är en överlägsen färg för fuktutsatta paneler och fönster jämfört med täckande plastfärger.
När det kommer till mikrobiell påväxt brukar man prata om kritiska fukttillstånd för olika material. Det kritiska fukttillståndet är det värde för relativ fuktighet (RF) som krävs för att mikrobiell påväxt ska kunna uppstå. RF värdena avser då rumstemperatur. För konstruktionsvirke ligger det kritiska fukttillståndet på 75-80% RF. Beständighet mot mikrobiella angrepp skiljer sig dock mellan olika virkesslag. Skillnader finns också mellan splintved och kärnved, varför det kritiska måttet här redovisat bara är en indikation. Icke organiska material har högre tolerans och ligger inte sällan på 90-95% RF.
© Jesper Sundelöf, 2025