Kalka golv – Historik och Praktik

Bränning av kalk i kalkugn.

Idag anses golvkalkning inom byggnadsvården ofta som ett sätt att fuska sig fram till något som liknar en gammal såpskurad yta. Det är dock inte riktigt sant, för även om kalkning av salsgolv och nylagda sovrumsgolv varit ovanligt historiskt så har golv i utrymmen som krävt högre sanitet som kök och skafferier sedan länge kalkskurats i decinficerande syfte för att hålla möss, löss, loppor och annan ohyra borta. Faktum är att det till och med finns en beskrivning av kalkskurning som Carl von Linné nedtecknat under sin resa i Västergötland på 1740-talet. I skafferi- och köksytor tycker jag därför att man med gott mod kalka sina golv utan att vara orolig att få bannor från byggnadsvårdspoliser. Vid kalkning blir golvet mycket motståndskraftigt mot insugning av fukt och slitage. Men betänk att det är ett stenmjöl du behandlar dina trägolv med och ytan blir med tiden också just som sten om man fortsätter med regelbunden kalkbehandling. Gran och furugolv blir även ljusare än vid vanlig skurning. Lövträgolv skall man dock vara försiktig med eftersom garvsyran, speciellt i ek, reagerar med kalken och gör att träet istället mörknar.

Kalkar man golven kan man antingen blanda kalk direkt i sin skurpyts tillsammans med såpa, eller så förkalkar man golven genom att blanda en del släckt kalk (målarkalk) i fem till tio delar vatten beroende på hur jraftig kalkmjölk man vill ha. Måla ut blandningen över golvet och skura in det med en rotborste. Torka av överflödig kalk och låt torka in ordentligt under en hel dag. Därefter torrborstar man bort det kalkpulver som blir kvar på ytan. Borsta noga, för den kalk som blir kvar och skuras in med såpa blir svår att få bort. När borstningen är gjord kan golvet skuras eller kalkskuras som vanligt. Eftersom kalken färgar golvet ljust är det bra att prova sig fram på en yta som inte syns så mycket så att du är säker på att resultatet blir som du vill. Börja till exempel i skafferiet. Det går inte så bra att kalka golv som redan är såpskurade eftersom kalken inte kommer åt att reagera och binda med träet på grund av tvållagret som ligger på ytan av såpskurade golv. 

En mer detaljerad arbetsbeskrivning av kalkning skulle kunna se ut så här:

  • Dammsug och tvätta golvet med vatten. Låt torka i minst 24 timmar.
  • Slipa golvet i träets fiberriktning med fint sandpapper. Tvättning och slipning görs för att motverka fiberresning.
  • Dammsug och torka bort slipdammet.
  • Blanda 1 kg kalkdeg i 10 liter vatten till en kalkmjölk. Låt stå över natten.
  • Vispa upp kalkmjölken och pensla ett jämnt lager kalkmjölk över hela golvet. Låt torka i 12 timmar.
  • Slipa av ytan med ett fint sandpapper. Dammsug upp slipdammet.
  • Torka golvet med såpvatten blandat ett tre deciliter såpa i 5 liter vatten.

Kalkskurning som kan vara enklare kan göras på detta sätt:

  • Dammsug och tvätta golvet med vatten. Låt torka i minst 24 timmar.
  • Slipa golvet i träets fiberriktning med fint sandpapper. Tvättning och slipning görs för att motverka fiberresning.
  • Dammsug och torka bort slipdammet.
  • Blanda 1 kg kalkdeg i 5 liter vatten till en kalkmjölk. Låt stå över natten.
  • Vispa upp kalkmjölken och stryk ut över golvet, skura sedan direkt in det i golvet med hjälp av en rotborste. Torka bort överflödig kalk när den börjar torka in. Den kalk som ligger kvar blir mycket hård och svår att få bort.
  • Låt golvet torka.
  • Borsta bort löst kalkpulver.
  • Såpskura med en såpalösning på 3 deciliter såpa och 5 liter vatten

I båda fallen tycker jag man bör tänka på att kalkvattnet blir till sten när det brinner ihop. Överflödig kalk blir alltså mycket hård och svår att få bort.

Lycka till!

Etiketter:

Lägg till en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *