Det här är ett korspostfönster, ett av de allra vanligaste fönstren på hus byggda kring sekelskifet 1900. Att det är ett korspostfönster innebär att det har en rakt stående mittpost och en liggande tvärpost som delar fönstret i fyra fält. De övre två mindre bågarna är spröjsade. Spröjsen bildar i det här fallet också två kors, men spröjsning kan göras på många olika sätt. Har fönstret både stående och liggande spröjs i alla luft blir glasen oftast mycket små och fönstret kallas då för småspröjsat.
Fönstret i bilden har fyra så kallade luft, vilket innebär att det består av fyra öppningsbara ytterbågar. Det är i bågarna som glasen är monterade. Äldre fönster har endast en båge i varje luft. Fönstret kallas då för englasfönster eftersom det i bågen endast sitter ett ”lager” glas. Moderna fönster har däremot två eller fler lager glas. Fönstret kallas då tvåglasfönster eller treglasfönster. Fönstren har då oftast två bågar i varje luft som sitter ihop med gångjärn och lås. När fönstret är är konstruerat på det sättet kallas fönstret för kopplat. Gamla fönster är okopplade med fristående inner- och ytterbågar. Innerbågen togs då bort under sommarhalvåret och sattes tillbaka till vintern.
Fönster har under historien haft många olika utseenden, vilket ni kan läsa mer om i artikeln Fönster – En översikt 1600-1950.
På trähus har fönstret nästan alltid en ram av brädor kring sig, vilka kallas för foder. I stenhus är fönsteromfattningen istället teglad eller putsade men kan istället ha en så kallad kornisch över fönstret.
Lämna ett svar