PBL – Plan- och bygglagen
Vad är det egentligen som är fel med PBL? Hur kommer det sig att våra myndigheter trots en lagstiftning som i ganska stor detalj och med kraftiga ordalag skyddar vår bebyggelse från oaktsamhet och förvanskning av enskilda fastighetsägare ändå tillåter rivningar, brutala ombyggnationer och våldtäkter på vårt historiska byggnadsbestånd?...
Gatubelysningens historia
Den förindustriella staden var mörk. Före slutet av 1600-talet fanns det i princip ingen belysning alls. Staden var svart och de som rörde sig i mörkret var endast personer på skumraskaffärer och de som absolut var tvungna. Stötte man inte ihop med tjuvar och banditer i natten så var...
Den svenska gatans historia 1000 – 1920
Gatan och vägen som begrepp är högst flytande i tidig svensk historieskrivning. Medan romarna redan på 300-talet före Kristus började bygga sina stenlagda viae som sammanlänkade Rom med det växande imperiet, var vägarna i norden samtidigt inte mer än ett nät av stigar mellan för järnålderns människor viktiga platser....
Stadsrätter och kommunreformer 1349 – 1971
Vad som egentligen utgör en stad kan definieras ur flera olika aspekter. Administrativt definieras staden historiskt som en ur landsbygden utbruten kommunal enhet som uppbär särskilda privilegier. Dessa privilegier omfattar exempelvis rätten att föra handel och uppta skatt. Geografiskt definieras staden som en bebyggelseform som kännetecknas av planmässigt anlagda...
Industrialismens stad
De stora förändringar som städerna genomgår under 1800-talet emanerar ur den industriella revolutionen och de många tekniska landvinningar som görs från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet. Ångmaskinen, den moderna industrins utveckling, järnvägarnas utbredning, elektriciteten och utvecklingen på det sanitära området med nya möjligheter att transportera vatten och...
Den förindustriella staden
Den förindustriella staden, alltså staden som den såg ut under 16- och 1700-talen, karaktäriserades av en mycket mer omfattande planering än de organiskt framväxta medeltida städerna. Under stormaktstiden kom många av de medeltida städerna att genomgå en genomgripande planförnyelse. Dessutom anlades under denna tid ett trettiotal nya städer enligt...
Gul-, grön-, och blå-klassning
Efter artikeln häromveckan som behandlade olika former av kulturskydd fick jag frågan om jag inte missat att ta upp de så kallade blå- grön- och gulklassningarna av hus. Och det har jag förstås varför jag tänker att vi lite kort skall kommentera på det idag. Anledningen till att de...
K- och Q-märkning – Vi reder ut begreppen
Det här brukar det ofta råda förvirring om. K-märkningen alltså. Eller byggnadsminnesmärkning och skydd i detaljplan som man kanske hellre borde tala om. Den så kallade K-märkningen eller kulturmärkningen är nämligen ett äldre detaljplaneskydd som inte längre används. I folkmun används dock K-märkning fortfarande som ett samlande begrepp för...
Den medeltida staden
Vad som egentligen är en stad kan genom historien definieras ur flera olika aspekter. Administrativt definieras staden som en ur landsbygden utbruten kommunal enhet som uppbär särskilda privilegier. Dessa privilegier omfattar exempelvis rätten att föra handel och uppta skatt. Geografiskt definieras staden som en bebyggelseform som kännetecknas av planmässigt...