Etikett: Städer & Stadsplanering

Gördelband, fronton och falska lisener i vitt tegel, toppat av ett oxöga som nästan ber om ursäkt för sig själv. Allt under ett lågt anspråkslöst valmat tegeltak. Det här kan man tycka vad man vill om. Och det har man gjort också. De senaste decennierna har postmodernismen som arkitektur...

År 1975 utropades till det Europeiska byggnadsvårdsåret, eller European Architectural Heritage Year (EAHY 1975), som det döptes till på engelska av Europarådet. Detta initiativ blev ett av de mest betydelsefulla stegen i modern tid för att lyfta fram vikten av att bevara vårt bebyggda kulturarv. Med temat ”A Future...

Vad är det egentligen som är fel med PBL? Hur kommer det sig att våra myndigheter trots en lagstiftning som i ganska stor detalj och med kraftiga ordalag skyddar vår bebyggelse från oaktsamhet och förvanskning av enskilda fastighetsägare ändå tillåter rivningar, brutala ombyggnationer och våldtäkter på vårt historiska byggnadsbestånd?...

Den förindustriella staden var mörk. Före slutet av 1600-talet fanns det i princip ingen belysning alls. Staden var svart och de som rörde sig i mörkret var endast personer på skumraskaffärer och de som absolut var tvungna. Stötte man inte ihop med tjuvar och banditer i natten så var...

Gatan och vägen som begrepp är högst flytande i tidig svensk historieskrivning. Medan romarna redan på 300-talet före Kristus började bygga sina stenlagda viae som sammanlänkade Rom med det växande imperiet, var vägarna i norden samtidigt inte mer än ett nät av stigar mellan för järnålderns människor viktiga platser....

Vad som egentligen utgör en stad kan definieras ur flera olika aspekter. Administrativt definieras staden historiskt som en ur landsbygden utbruten kommunal enhet som uppbär särskilda privilegier. Dessa privilegier omfattar exempelvis rätten att föra handel och uppta skatt. Geografiskt definieras staden som en bebyggelseform som kännetecknas av planmässigt anlagda...

De stora förändringar som städerna genomgår under 1800-talet emanerar ur den industriella revolutionen och de många tekniska landvinningar som görs från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet. Ångmaskinen, den moderna industrins utveckling, järnvägarnas utbredning, elektriciteten och utvecklingen på det sanitära området med nya möjligheter att transportera vatten och...

Den förindustriella staden, alltså staden som den såg ut under 16- och 1700-talen, karaktäriserades av en mycket mer omfattande planering än de organiskt framväxta medeltida städerna. Under stormaktstiden kom många av de medeltida städerna att genomgå en genomgripande planförnyelse. Dessutom anlades under denna tid ett trettiotal nya städer enligt...

Klassning av byggnader görs i många kommuner av stadsmuséer och stadsantikvarier på uppdrag av kommunfullmäktige för att visualisera inventeringen av stadens kulturmiljö. Klassningen innebär dock inte något särskilt lag- eller förvaltningsskydd, utan är endast ett expertutlåtande med rekommendationer vilka kan (om man så önskar) följas vid exempelvis handläggning av...

Det här brukar det ofta råda förvirring om. K-märkningen alltså. Eller byggnadsminnesmärkning och skydd i detaljplan som man kanske hellre borde tala om. Den så kallade K-märkningen eller kulturmärkningen är nämligen ett äldre detaljplaneskydd som inte längre används. I folkmun används dock K-märkning fortfarande som ett samlande begrepp för...