Författare: Jesper Sundelöf
-
Rusticerad träpanel
•
Man brukar säga att träpanelen får sitt genombrott i Sverige under 1740-talet, som en effekt av att man i övreståndsbebyggelsen gör försök att imitera stenhusens putsade fasader. Den här revolutionen på panelområdet sammanfaller i tid med uppfinningen av den finbladiga sågen på 1730-talet vilken är förstås är en förutsättning för en effektiv sågning av panelvirke. Med tiden…
-
Måla med Linoljefärg
•
Det här med att linoljefärg skall målas galet tunt är en svårdödad myt. Det är trist, för det är en sådan där liten grej som bidrar till att många tror att det är så svårt att måla med linoljefärg, vilket det förstås inte alls är. Och att stryka färgen lagom…
-
Känn igen färgtyper på trä
•
Färg finns det många typer av, men förutsatt att målaren gjort rimligt rätt finns det egentligen bara fem huvudtyper av färg du behöver fundera på när du försöker förstå vad din träpanel inomhus eller utomhus är målad med. Så här känner man igen linoljefärg Har man gjort som man ska…
-
Taktegel & Tegelstämplar 1550 – 1850
•
1527, i samband med Västerås riksdag, genomdriver Gustaf Vasa Västerås recess och förstatligar därmed Uppsala katolska kyrkoprovins och inleder reformationen i Sverige. Trots de övergångsregler som tillåter de katolska klostren att driva vidare sin verksamhet avfolkas klostren snabbt och med bröderna och systrarna försvinner även taktegelproduktionen från Sverige, en bieffekt…
-
Munkar, nunnor och taktegel 1100 – 1850
•
Vi är i Falbygden och jag drar runt barnen bland stenresterna av Gudhems kloster. Jag brukar göra sånt. Dra runt mina barn bland högar av gammal sten. Man har inte levt om man inte sett varenda cisterciencerkloster i världen brukar jag säga. Därför går vi runt och öppnar portar som…
-
Fläckar på trä
•
Det är aldrig roligt att få fula fläckar på bord och bänkskivor. Särskilt inte om det är gamla och tidigare välskötta, eller om man själv just färdigsnickrat sitt eget kök. Men lugn, här kommer några husmorstips på hur du får bort fläckarna oavsett om de är svarta, vita eller orsakade…
-
Gul-, grön-, och blå-klassning
•
Klassning av byggnader görs i många kommuner av stadsmuséer och stadsantikvarier på uppdrag av kommunfullmäktige för att visualisera inventeringen av stadens kulturmiljö. Klassningen innebär dock inte något särskilt lag- eller förvaltningsskydd, utan är endast ett expertutlåtande med rekommendationer vilka kan (om man så önskar) följas vid exempelvis handläggning av bygglovsärenden…
-
K- och Q-märkning – Vi reder ut begreppen
•
Det här brukar det ofta råda förvirring om. K-märkningen alltså. Eller byggnadsminnesmärkning och skydd i detaljplan som man kanske hellre borde tala om. Den så kallade K-märkningen eller kulturmärkningen är nämligen ett äldre detaljplaneskydd som inte längre används. I folkmun används dock K-märkning fortfarande som ett samlande begrepp för det…
-
Trägolvets historia – Kil, parallell och parkett
•
Det vanligaste trägolvet i den svenska bebyggelsehistorien är antagligen det kilsågade golvet av gran. Golvbrädor tillverkade innan den industriella revolutionen omkring 1850 är nämligen i princip alltid kilsågade och oftast av gran. Att gran blivit så populärt har nog dels att göra med den stora tillgången, men även det faktum att gran…
-
Trägolv – Att skilja på gran och fur
•
Gran har utan tvekan varit det allra vanligaste golvvirket i den svenska allmogebebyggelsen sedan stormaktstiden. Att gran blivit så populärt har nog dels att göra med den myckna tillgången, men även att gran har en god beständighet gentemot slag och märken. Att granvirket ljusnar vackert vid skurning på ett helt…