Författare: Jesper Sundelöf
-
Taktegel & Tegelstämplar 1550 – 1850
•
1527, i samband med Västerås riksdag, genomdriver Gustaf Vasa Västerås recess och förstatligar därmed Uppsala katolska kyrkoprovins och inleder reformationen i Sverige. Trots de övergångsregler som tillåter de katolska klostren att driva vidare sin verksamhet avfolkas klostren snabbt och med bröderna och systrarna försvinner även taktegelproduktionen från Sverige, en bieffekt…
-
Munkar, nunnor och taktegel 1100 – 1850
•
Vi är i Falbygden och jag drar runt barnen bland stenresterna av Gudhems kloster. Jag brukar göra sånt. Dra runt mina barn bland högar av gammal sten. Man har inte levt om man inte sett varenda cisterciencerkloster i världen brukar jag säga. Därför går vi runt och öppnar portar som…
-
Fläckar på trä
•
Det är aldrig roligt att få fula fläckar på bord och bänkskivor. Särskilt inte om det är gamla och tidigare välskötta, eller om man själv just färdigsnickrat sitt eget kök. Men lugn, här kommer några husmorstips på hur du får bort fläckarna oavsett om de är svarta, vita eller orsakade…
-
Gul-, grön-, och blå-klassning
•
Klassning av byggnader görs i många kommuner av stadsmuséer och stadsantikvarier på uppdrag av kommunfullmäktige för att visualisera inventeringen av stadens kulturmiljö. Klassningen innebär dock inte något särskilt lag- eller förvaltningsskydd, utan är endast ett expertutlåtande med rekommendationer vilka kan (om man så önskar) följas vid exempelvis handläggning av bygglovsärenden…
-
K- och Q-märkning – Vi reder ut begreppen
•
Det här brukar det ofta råda förvirring om. K-märkningen alltså. Eller byggnadsminnesmärkning och skydd i detaljplan som man kanske hellre borde tala om. Den så kallade K-märkningen eller kulturmärkningen är nämligen ett äldre detaljplaneskydd som inte längre används. I folkmun används dock K-märkning fortfarande som ett samlande begrepp för det…
-
Trägolvets historia – Kil, parallell och parkett
•
Det vanligaste trägolvet i den svenska bebyggelsehistorien är antagligen det kilsågade golvet av gran. Golvbrädor tillverkade innan den industriella revolutionen omkring 1850 är nämligen i princip alltid kilsågade och oftast av gran. Att gran blivit så populärt har nog dels att göra med den stora tillgången, men även det faktum att gran…
-
Trägolv – Att skilja på gran och fur
•
Gran har utan tvekan varit det allra vanligaste golvvirket i den svenska allmogebebyggelsen sedan stormaktstiden. Att gran blivit så populärt har nog dels att göra med den myckna tillgången, men även att gran har en god beständighet gentemot slag och märken. Att granvirket ljusnar vackert vid skurning på ett helt…
-
Undergolv, övergolv eller bara golv?
•
Nu har vi slipat golvet i drängkammaren. Men innan vi börjar prata om själva golvslipningens mysterier känner jag mig tvungen att beröra frågan om undergolv – eller underlagsgolv som det egentligen heter – och splintvedsgolv. Här råder det nämligen en viss förvirring om vad som egentligen är ett underlagsgolv och…
-
Altes Museum och den Preussiska Nyklassicismen
•
Vi är i Berlin. Snöblandat regn piskar ner från den grå himmelen och jag är egentligen inte alls sugen på att titta på blöta byggnader utan vill hellre smyga in i värmen på Die Mauer Museum och läsa om alla galna flykter över muren. Men det gör jag inte, för…
-
Animaliska Lim – Historia och praktik
•
Hur gammalt det äldsta limmet är vet tyvärr ingen nu levande människa. Man kan dock tänka sig att det inte tog lång tid från att den verktygsanvändande människan äntrade scenen till att hon insåg att det gick att klistra samman saker med i naturen naturligt förekommande sekret och hartser. Men…