Kategori: Bebyggelsehistoria
-
Terrazzo – En lång historia i ett kort format
•
Jag är i Barcelona för att titta på Antoni Gaudis jugendverk, ni vet Casa Mila, Battló, Vicens, och Sagrada Familia och så småningom kanske snyta en artikel om den katalanska modernismen med Lluis Domenech och Josep Puig och gänget ur näsan. Men eftersom jag är en prokrastinatör av stora mått…
-
Spackelfärg
•
Vi har få dörrar kvar på Saltarvet med originalfärg, men i korridoren ned till bageriet sitter en dörr vars insida bara är målad en enda gång. Kulören är närmast att likna vid burgund eller oxblodsröd och kanske egentligen inte en nyans jag brukar sammankoppla med 20-talet utan mer med det…
-
Innerdörrens historia och form
•
Hur länge vi haft dörrar i våra hus är det väl ingen som egentligen vet. ”Sedan dagen efter det första huset byggdes”, brukar en arkitekturhistoriekollega till mig putslustigt säga när jag oroar mig för denna brist i den kollektiva kunskapsbanken. Men jag tror nog han har fel i det. Dörren…
-
Rusticerad träpanel
•
Man brukar säga att träpanelen får sitt genombrott i Sverige under 1740-talet, som en effekt av att man i övreståndsbebyggelsen gör försök att imitera stenhusens putsade fasader. Den här revolutionen på panelområdet sammanfaller i tid med uppfinningen av den finbladiga sågen på 1730-talet vilken är förstås är en förutsättning för en effektiv sågning av panelvirke. Med tiden…
-
Taktegel & Tegelstämplar 1550 – 1850
•
1527, i samband med Västerås riksdag, genomdriver Gustaf Vasa Västerås recess och förstatligar därmed Uppsala katolska kyrkoprovins och inleder reformationen i Sverige. Trots de övergångsregler som tillåter de katolska klostren att driva vidare sin verksamhet avfolkas klostren snabbt och med bröderna och systrarna försvinner även taktegelproduktionen från Sverige, en bieffekt…
-
Munkar, nunnor och taktegel 1100 – 1850
•
Vi är i Falbygden och jag drar runt barnen bland stenresterna av Gudhems kloster. Jag brukar göra sånt. Dra runt mina barn bland högar av gammal sten. Man har inte levt om man inte sett varenda cisterciencerkloster i världen brukar jag säga. Därför går vi runt och öppnar portar som…
-
Gul-, grön-, och blå-klassning
•
Klassning av byggnader görs i många kommuner av stadsmuséer och stadsantikvarier på uppdrag av kommunfullmäktige för att visualisera inventeringen av stadens kulturmiljö. Klassningen innebär dock inte något särskilt lag- eller förvaltningsskydd, utan är endast ett expertutlåtande med rekommendationer vilka kan (om man så önskar) följas vid exempelvis handläggning av bygglovsärenden…
-
K- och Q-märkning – Vi reder ut begreppen
•
Det här brukar det ofta råda förvirring om. K-märkningen alltså. Eller byggnadsminnesmärkning och skydd i detaljplan som man kanske hellre borde tala om. Den så kallade K-märkningen eller kulturmärkningen är nämligen ett äldre detaljplaneskydd som inte längre används. I folkmun används dock K-märkning fortfarande som ett samlande begrepp för det…
-
Trägolvets historia – Kil, parallell och parkett
•
Det vanligaste trägolvet i den svenska bebyggelsehistorien är antagligen det kilsågade golvet av gran. Golvbrädor tillverkade innan den industriella revolutionen omkring 1850 är nämligen i princip alltid kilsågade och oftast av gran. Att gran blivit så populärt har nog dels att göra med den stora tillgången, men även det faktum att gran…
-
Undergolv, övergolv eller bara golv?
•
Nu har vi slipat golvet i drängkammaren. Men innan vi börjar prata om själva golvslipningens mysterier känner jag mig tvungen att beröra frågan om undergolv – eller underlagsgolv som det egentligen heter – och splintvedsgolv. Här råder det nämligen en viss förvirring om vad som egentligen är ett underlagsgolv och…